God morgon, här kommer den utlovade informationen om min framtid! Min sjukgymnast verkar ha stor tilltro till att det ska funka på mig, likaså läkarna som ska göra det. Och jag då? Den som lever får se, så resonerar jag.
Jag har fått tider bokade för min sklerosering i ländryggen nu. Och vad är nu detta? Jo, man injicerar ett starkt irriterande preparat för att få en lokal irritation med förstärkning av ärrvävnad, och för att stoppa självunderhållande inflammatoriska processer. Och i ännu enklare termer: Läkaren tar en sprutjävel med sockervatten, sticker mig på en massa ställen i ryggen, hackar runt kotorna och sprutar in skiten.
Det kommer att göra väldigt ont, för sockervatten hör inte hemma i ryggen, och det kommer att bli inflammerat. Det är liksom poängen. Vecka 46 ska jag dit 4 dagar, likadant vecka 47. De nästföljande två veckorna är det bara en gång i veckan. Inte hela dagar såklart, men att åka dit, få behandling och åka hem kommer vara som att jobba i kolgruvan en dag. Så bara så att ni vet: Jag kan eventuellt behöva extra choklad och kramar då.
Av mig så kommer du få fyra försiktiga virutuella kramar varje dag !
Oj, fyra, vad snällt! Jag kan bli bortskämd (men det gillar vi)!
Behöver du stöttning av något slag så är jag hemma dessa veckor. Och chokladstinn kladdkaka kan jag erbjuda redan nästa lördag, som förebyggande åtgärd.
Åh, du är bäst!
Du får kramar från mig redan nu. Kan vara bra i förebyggande syfte!!
Verkligen, tack!