I dag ska jag till min trevliga sjukgymnast och fjanta runt med lite övningar jag knappt klarar av. Det är alltid roligt! Han är så positiv och säger att jag är duktig, fast jag vet att jag inte är i närheten av hur det var innan sommaren och operationen.
Ska se om han inte kan tejpa fast min axel så den håller sig på plats till nästa kortisoninjektion om två veckor. Med kinesiotejp. Eller om han kan tejpa fast mig på väggen, det vore kul! Han har redan avböjt att tejpa igen käften på mig, om han bara visste vilket misstag det var… Men först – jobba!
