Skip to content


Omaka strumpor

En liten rolig bild jag såg på Facebook fick mig att tänka på det här med strumpor, och att hur man än bär sig åt så försvinner den ena så småningom. Jag trodde jag var smart när jag köpte ett 10-pack strumpor med olika färgränder på skaftet, för att lättare hålla reda på paren. Men nu så här ett år efter inköpet är av paren intakta.

Det underlättade inte att älskaren R köpte likadana (men större). Till en början gick det hyfsat att hålla isär dem, men nu är alltså de kvarvarande både i olika storlekar och färger.

Vart tar de vägen? Det är ju inte så att jag tar av mig strumporna på jobbet (eller någon annanstans heller för den delen), eller glömmer den ena någonstans. Jag har inte slängt några heller, ingen har gått sönder. Och torktumlaren är alltid tom när jag har tvättat och torkat dem. Det är ett mysterium.

MySpacePushaWordPressBlogger PostPinterestPrintEmailShare

Postat i Tankar.

Taggar: , , , , , , , , , , , , , , , .


8 svar

Tyck till! Skriv en kommentar eller prenumerera på RSS-flödet för det här inlägget.

  1. Tatiana säger

    Du…jag har en hel fucking NK ( måste ba vara stylish hela tiden ) med uddastrumpor . Det är fan inte klokt .

    • Klara säger

      Vem fan är det som snor dem?!

  2. Tatiana säger

    NK kasse skullere stå. Jag tror att det finns en strumphund. Som Q hunden i boken 2Varför är det så ont om Q ?” Så måste det vara .

    • Klara säger

      Det skulle förklara ett och annat. Då är nästa fråga hur fasen han kommer in i min garderob, eller tvättkorg…

  3. Julle säger

    det är små hustomtar som tar och gömmer dom…

    • Klara säger

      Kan du be dem lämna tillbaka några…?!

  4. Fadern säger

    Tag aldrig bort den lilla klammarn som håller ihop strumpparet. Jag garanterar att ingen kommer bort då.

    • Klara säger

      Åh, smart! Har du någon idé om hur jag gör när jag måste ha skor på mig?



HTML fungerar till viss del i kommentarerna.

eller svara på inlägget via trackback.