Ibland får man lov att fnissa åt de små sakerna. Som det här mönstret i en stor ugnsform efter att den stått i blöt med lite diskmedel. Det var faktiskt så ovanligt att jag garvade åt det! Och sånt är ju alltid värt att dokumentera.
Är det någon som ser en Jesus eller jungfru Maria där i någonstans? Inte jag. Men hur en del människor kan utläsa sådant på rostade mackor eller något som har möglat, och sedan köper grejerna för tusentals kronor, är lite roligt. Eller andra hemliga tecken som tydligen är väldigt betydelsefulla. Även om Jesus hade visat sig i min diskho så hade jag inte kunnat sälja honom, för mönstret försvann ganska snabbt. Man kanske ska börja rosta bröd på heltid?
Intressant affärsidé!
Visst är det!
Slår ett slag för min semla på isen under Lilla Essingebron, fotograferad på självaste fettisdagen. Se den på FB.
Åh, den har jag nog missat! Ska kika i kväll!
Diskmedel=spännande ytspänning eller något i den vägen.
Precis!
Hittar inga personer, möjligtvis en snabel och ett par kängor. Får nog gå under kategorin: hemvirkad duk. Alltid kul att försöka hitta något dolt i bilder… Ha en härlig dag!
Haha, en snabel! Ja, det är kul, brukar alltid leta efter grejer i moln när jag sitter i bilen.
Kram!