Då var det bokat och betalt för en resa till Umeå. Förhoppningsvis den sista, om inte diskprovokationen ska ske där också. Det känns så jäkla tradigt, dels att åka dit, men det värsta är att spendera all överbliven tid där. Tack och lov har älskaren R tagit ut tre semesterdagar för att följa med den här gången! Har sett stan utan och innan hela våren, och det finns inte direkt mycket att göra, förutom att promenera eller hänga på hotellrummet.
Valde ett annat hotell den här gången, för priset där jag brukar bo var helt plötsligt det dubbla de här dagarna. Och det fanns knappt några andra hotellrum att tillgå i stan heller, så jag antar att det händer något konferensigt eller så. Farväl, ljuva frukostbuffé med hjortronsylt. Nåja, sånt spelar egentligen ingen större roll, men att ha R med gör all skillnad i världen. Även om jag bara orkar ligga i sängen efter eventuell behandling, så har jag i alla fall någon att prata med. Alla borde ha någon som R, men han vill inte synas mer än så här!
Vi får väl se om det blir något gymmande i kväll – jag hoppas verkligen det. Det var faktiskt hans fel i går att vi inte kom iväg, men jag klagade inte så högljutt, för jag var trött som en sengångare. Det är jag nu också, men vafan. Lyfta skrot och äta kvarg är kul!
Skönt att R hänger med!!!
Han är världsbäst!
Men du! Om du orkar kaffa med mig så kan du få en burk hjortronsylt av meg
Jag orkar kaffa när jag inte jobbar längre! Men jag kan köpa min egen sylt, det känns bara så lyxigt att vräka i sig sånt när man är där uppe!