«

»

Maj 04 2013

Sprutor och ärr

Varje kväll sedan operationen har jag tvingats nypa tag i magfläsket och köra in en nål i magen. Det är sprutor med något som ska motverka att jag får blodproppar, och jag ska sticka dem i formen av en glad gubbe under naveln – en spruta om dagen i tio dagar. Nu har det gått nio dagar (började ett par dagar efter operationen, eller så gav de mig sprutorna utan att jag märkte det innan) så jag har lika många små röda sår med tillhörande blåmärken i olika nyanser från gult till lila på magen.

Jag ser inte klok ut, och snart får jag se hur illa det är på baksidan också. Bandaget lossnar när som helst, och stygnen ska egentligen tas bort nu (men vi låter dem sitta i en vecka till), och det ska bli lite spännande att se. Har de faktiskt sytt ihop mig som jag bad om? Hur stort är det, och har jag sådan tur att det är på samma ställe som mitt förra, skitfula ärr? Det vore bra, eller i alla fall om det överlappade det litegrann. Det ser så jävla illa ut ändå. Och så det där dräneringshålet, hur fasen blir det?

Ja, skit samma. Några fula ärr på ryggen lär väl inte få någon att gilla mig varken mer eller mindre. Förutom de som tycker att jag borde skämmas. Hur som helst, sprutor. De där nålarna är väldigt smala, så det är inget som gör särskilt ont. Men de är inte särskilt vassa, så tar man inte i ordentligt kommer man inte ens genom huden. Har man misslyckats en gång behöver man en hammare för att få in skiten i späcket.

Innohep sprutor mot blodproppar


Och vilken usel konstruktion det är! Man måste ha naglar eller något vasst för att komma in i förpackningen, och sedan ska man få av det där gummiskyddet. Det är det värsta, jag måste nästan alltid be om hjälp, och jag har inte ens väldigt ont i händerna efter att inte ha ansträngt dem sedan jag slutade jobba. Skitgrej, förväntar de sig att alla ska lyckas ta alla sprutor själva är de idioter.


Missa inte...

Permalänk till denna artikel: http://argaklara.com/2013/05/sprutor-och-arr/

2 kommentarer

  1. Tofflan

    Jag fick eksem av dessa sprutor efter två veckor. Det blev femkronorsstora märken som kliade och sved. Inte kunde jag ta dem själv, heller, utan Anna fick komma in varje dag. Minst ont gjorde det i rumpan, faktiskt, men sen kliade det ju på skinkorna som f*n.

    1. Arga Klara

      I kväll blir det min sista, tack och lov! Jag skulle ta mina under naveln, ser inte klokt ut! 🙂 Det gör skitont att spruta in det, men sen slipper svid jag och kli.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *