Upprörande och sorgligt, Försäkringskassan

Nu ska ni få höra något ytterst sorgligt, och faktiskt jävligt upprörande. Jag fick ett brev i fredags, och det var från Försäkringskassan. Det var ett beslut gällande min ansökan om handikappersättning, och som ni säkert redan har räknat ut så blev det ett avslag. Det i sig är ju inte så sorgligt och upprörande (eller jo förresten), men av de drygt 122.000 kronorna jag lagt ut själv på ett par år på saker som hjälpmedel, läkarbesök och behandlingar, så godkände de bara 6.700 kronor, och det är för lågt för att få ersättningen. Det krävs 12.638 kronor per år.

Det som verkligen var sorgligt och extremt upprörande var de motiveringar de angett. För de hjälpmedel jag tvingats köpa själv (för 33.680 kronor) godkändes 2.000 kronor, vilket är högkostnadsskyddet för hjälpmedel genom Landstinget.

Pengar, sedlar. Om Försäkringskassan

Vad de inte överhuvudtaget har tagit med i beräkningarna är att jag inte har fått den här hjälpen genom Landstinget, trots att jag har bett om det i många år. När man har ett akut diskbråck, inte kan ligga på en plan yta, knappt kan gå, och får boka tre läkarbesök och vänta 6 månader för att ens få en röntgen (eftersom läkaren först vägrade, sedan glömde, och lyckades tredje gången), då har man inget val. Vill man leva så måste man köpa en säng och en rullstol.

Vidare godkände de bara 4.700 kronor (av 48.300 kronor) för patientavgifter, mediciner, sjukresor och boende i samband med läkarbesök och behandlingar. Där angav Försäkringskassan att det bedöms vara ett ”eget val” att uppsöka den nödvändiga vård jag behövt i andra län, och det är ju så fel det bara kan bli. De har helt missat att det inte finns någon mottagning eller specialistvård för EDS-patienter inom Stockholms läns landsting. Det finns ju knappt någon inom hela jävla vården som vill ta emot mig. En och annan motvillig husläkare är ju tvungen, men de skriver ju bara ut recept. Genom åren har jag fått höra saker som:

”Jag kan inte hjälpa dig.”
”Jag vet ingenting om det här.”
”Det finns folk som har cancer också.”
”Vad vill du att jag ska göra?”

Varje gång har jag sagt exakt vad jag vill att de ska göra, vad jag behöver, vilka remisser jag behöver och vilka hjälpmedel jag behöver, och jag har aldrig fått ett enda dugg. Vad gäller smärtlindrande behandlingar (för 28.800 kronor per år) så godkände de ingenting, eftersom:

Landstinget ansvarar för att personer bosatta inom regionen erbjuds en god hälso- och sjukvård samt nödvändiga hjälpmedel.”

Ursäkta?!? Det om något är så jävla upprörande och sorgligt! Till sist gällde det vattengymnastik (för 5.760 kronor per år), men det blev självklart också ett avslag på det, eftersom det går att få på remiss. Jag har bett om en sådan remiss till minst fyra läkare den senaste tiden, och inte fått någon. De har alla sagt att det är bättre om jag går på vanlig vattengympa.

Jag ägnade det mesta av dagen i går åt att skriva en formell överklagan. Tre A4-sidor i Word blev det, om mitt bemötande av vården, om alla gånger jag har bett om hjälp med dylika saker sedan nästan tio år tillbaka, om att jag inte har fått ett enda dugg av allt jag behöver trots att jag specifikt frågat efter det – och jag kan prata för mig hos läkaren. De ser väl bara en ung tjej som klär sig snyggt och bryr sig om hur hon ser ut – inte kan väl hon ha ont?!

Arga Klara i rullstol Jag poängterade att de helt missat att det inte finns någon särskild hjälp för EDS-patienter i länet, och att jag ringt både Vårdguiden, Landstinget, Socialstyrelsen och Centrum för sällsynta diagnoser, och att alla säger samma sak: Det finns ingen särskild hjälp. Försök hitta en husläkare som är villig att lära sig och remittera dig till det du behöver.

Det finns ungefär 50 personer i länet med samma diagnos som jag, och de flesta är i pensionsåldern när de har symtom som är lika illa som mina. Det är upprörande att Försäkringskassan påstår att jag har blivit erbjuden en god hälso- och sjukvård. Det är upprörande att de inte ens vet att det inte finns någon EDS-vård här. Det är upprörande att de anser att jag själv har valt att få vård i andra län, när jag inte har haft några andra alternativ.

Och det är upprörande att jag inte har fått någon hjälp genom Landstinget, trots att jag konstant försöker, och har gjort så i många, många år. Bara sedan september har jag ju hört av mig till närmare 50 kliniker och ställen som utför olika behandlingar, men ingen vill ta emot mig. Mina närmaste, och en del av er som hängt med här länge vet ju precis hur jag kämpat för att få den endaste lilla gnutta hjälp, utan att lyckas.

Om de inte godkänner min ansökan efter att de fått min formella överklagan så blir jag arg på riktigt och vänder mig till medier större än min blogg. De anledningar de angav för att avslå de olika delarna av min ansökan får mig att tro att de inte har en aning om hur det ser ut i svensk vård när man har en svår och ovanlig sjukdom. Upprörande. Så in i helvete.

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2013/12/upprorande-och-sorgligt-forsakringskassan/

20 kommentarer

3 pingar

Gå direkt till kommentarformuläret

  1. Fy faaaaan, säger jag bara – för både landstinget (skriv inte skiten med stor bokstav, det är det inte värt!) och försäkringskassans avslag. Det här är ju fan inte klokt!!!!!!! 👿

    1. Nej, det är verkligen inte klokt! 🙁 Tur att jag kan skriva och tala för mig i alla fall – om det nu spelar någon roll.

    • M on december 8, 2013 at 17:16
    • Svara

    Magsyran stiger upp i strupen av ilska. Fullkomligt förkastligt och vansinne att de inte kan hållas ansvariga för sina beslut som förstör människors liv.

    1. Ja, det är det faktiskt. 🙁 Förhoppningsvis ser de som har hand om sjukersättning annorlunda på saken – jag fick ju i alla fall lite sjukpenning tills vidare.

  2. Något är väldigt, väldigt fel i Sverige. Märkligt och omständligt sätt att sköta ersättningarna på. Finns inte vården enligt paragrafryttarna kan man alltså inte bli ersatt för egna initiativ. men det är väl det allt handlar om. man ska hålla käften, tack och ta emot av det som erbjuds. Är man inte nöjd med det som finns är man en uppkäftig jävel som är otacksam. ”Det finns de som har det värre”, måste vara det sämsta svenska uttryck som finns.

    Samtidigt som vissa får kämpa som dårar för att få ett uns av socialförsäkringen klubbar våar politiker igenom en lag som ger människor som uppehåller sig illegalt i Sverige rätt till basvård och skola. Hur sjukt är inte det? Medborgare som betalar skatt och försörjer sig får betala för vård medan folk som gömmer sig och vägrar lämna landet har rätt att gå till doktorn och skolan utan att någon kan ingripa. Jösses!!!!!

    Någon som tror att det skulle bli bättre med en sosseregering? Trodde inte det………

    Nytt tema på bloggen? Det känns lite platt och tomt……. Har du hoppat på tåget med platt design?

    1. Jag hade gärna tackat och tagit emot av det som erbjudits – OM något hade erbjudits. Så har inte varit fallet över huvudtaget…! Jag skiter fullständigt i folk som har det värre när det gäller mitt eget fall och min kontakt med vården. Jag är där för min skull. Visst bryr jag mig om andra människor, men inte fasen går jag till doktorn för någon annans skull. Jag blir så sjukt arg på de argument de har använt för att avböja min ansökan. Inte bara har de fullständigt fel vad gäller fakta på vissa punkter, dessutom verkar det vara ett helt världsfrånvänt standardsvar. Uselt.

      Inget nytt tema, inget ändrat! Behövs det pimpas lite?

  3. Ähhh….. Det var nog något fel som var trasigt. Nu ser det ut som vanligt igen. När jag kommenterade var inlägget utsmetat över hela sidans bredd och kommentarsfältet var helt annorlunda. Hajjar ingenting men när det gäller tekniska prylar kan tydligen vad som helst hända.

    Precis vad jag menade. Alla ska kunna få den hjälp som finns men när detta misslyckas körs mantrat ”Tänk på……” osv.
    Jag är inte insatt i systemet med ansökningar om sjuk-, handikappersättning och liknande men det känns som att FK mest pysslar med att leta fel som kan ligga till grund för avslag.

    Politikerna skryter mycket om vårt väldfärdssystem men sanningen är att Sverige är både omkört och frånkört av många länder. Vi lever kvar i tron att det vi en gång var bäst i fortsätter att vara bäst utan att man behöver uppdatera system.

    Hur ska människor kunna överleva om de inte kan tjäna pengar? Om man inte kan jobba måste det väl finnas någon form av bidrag? Hur kan man INTE uppfylla något av villkoren?

    1. Det verkar vara väldigt enkelt att inte uppfylla något av villkoren, för det finns många luckor och fallgropar. Dessutom hamnar man helt utanför om man själv råkar göra fel någon gång, men de själva får ha fel så ofta de vill. Jag kan inte överleva på min bruttolön på 5438 kronor i månaden, och dessutom är jag bara anställd månaden ut, sedan har jag 225 kronor brutto om dagen. Jag kommer inte ens ha råd med mediciner.

      Om Försäkringskassan ändå ger mig avslag på min ansökan om handikappersättning, trots att de baserar den på faktafel och en helt felaktig bild av vad landstinget erbjuder, tänker jag försöka på högre nivå och att nå ut till en stor massa. Skiter fullständigt i om jag blir utpekad som en liten kränkt jävel och det blir en snyfthistoria av det hela, det ska bara inte få gå till på det här viset.

  4. Varför blir jag inte ens förvånad? Hemskt att det ska kunna gå till såhär.

    1. Nej, det lustiga är ju att efter alla motgångar genom åren blir man tyvärr inte förvånad! Om de nu påstår att det finns ”god hälso- och sjukvård” för mig i landstinget så får de hemskt gärna visa mig var, för jag har inte fått någon under alla år jag försökt! 🙁

  5. Det är så otroligt sjukt!
    Kontakta plus!
    Häng ut den svenska sjukvården!
    Fast det va bättre när Sverker va programledare..

    1. Jag väntar tills min formella överklagan är behandlad, men om de bemöter den med samma faktafel och urbota dumma argument tänker jag blåsa upp det här så stort jag kan! 🙁

  6. Jag är bara tvungen att kommentera. Fast det är sagt flera gånger: Det är inte klokt att Försäkringskassan och Landstinget kan och får göra på detta viset!!
    Jag förstår det inte. Här där jag bor på landet i Småland, verkar det vara mycket bättre än i Stockholm. Verkligen mystiskt.
    Bra att du har ångan uppe och kan prata för dej.
    Håller tummarna för dej Klara.
    Kram

    1. Tack Monica! Nej, det är riktigt uselt att de har så fel gällande fakta, och kommer med argument som inte håller. Jag fick just veta att vår ”goda hälso- och sjukvård” än en gång inte lyckats skicka en remiss till ortopeden för mig. Det är bedrövligt! Kram till dig också!

    • Robert Hamberg on december 9, 2013 at 16:13
    • Svara

    En fundering… det känns som problemet här är landstinget och inte FK. Vet du om de grunder som FK använder är lagstadga eller bedömning? Jag vet av erfarenhet att det är lätt att tolka FKs beslut som att de ”fritt” väljer hur de ska tolka när egentligen är så att socialförsäkringslagen tydligt säger exakt hur det ska vara, t.ex. vilken typ av stöd som landstinget ska ge och vilken ersättning FKs ska ge. Har har inte FK något val (förutsatt att de ska följa lagen) utan problemet ligger hos lagstiftaren (politikerna) och inte hos myndigheten. Jag förstår att detta inte hjälper dig på något sätt men vill vi få till en förändring i samhället måste vår frustration och våra krav ställas på rätt instans för att få effekt.

    1. De använder hela tiden ordet ”bedömer” i motiveringen, mer än så vet jag inte. Hela motiveringen känns väldigt flytande, och innehåller en del faktafel eftersom det de påstår att landstinget tillhandahåller faktiskt inte finns. Jag känner dock inte till hela regleringen kring ersättningen, men någon har ju suttit och bedömt min ansökan efter en mall. Jag antar att mallen gäller lite mer vanliga handikapp, eftersom de faktiskt har fel på en del punkter.

      Om det finns runt 50 med diagnosen i länet och en handfull med liknande besvär som mina, så är det ju inte ekonomiskt hållbart att ha någon särskild vård för oss heller. Jag letar fortfarande efter en husläkare som kan hjälpa mig med de saker jag behöver; jag har inte hittat någon på 15 år. Jag har som sagt ringt alla instanser i länet utan att ens få en hänvisning åt rätt håll, och det finns verkligen ingen som hjälper mig. Det är svindyrt, men jag har inget val.

      I dag ringde jag ortopeden och fick veta att ytterligare en remiss skickats tillbaka till vårdcentralen utan att jag blivit meddelad. Varken ortopedmottagningen eller vårdcentralen kunde svara på varför, och så här är det hela tiden. Jag gick i 6 månader med ett akut diskbråck innan de tog emot en remiss för mig (de skickades från tre olika ställen), och när man inte kan gå eller ligga så är man så illa tvungen att köpa det man behöver för att överleva en dag i taget. Sjukt, och jag som patient kan inte göra mer än att fortsätta försöka och överklaga. Jag vet inte var annars jag ska vända mig.

    • Therese Göterheim on december 13, 2013 at 08:02
    • Svara

    Efter dessa intensiva dagar har jag tyvärr insett att vi inte är ensamma med att kämpa
    För hjälp från landstinget.
    Om Zaccarias min son brutit benet, då hade han fått rullstol och skjuts till skolan.
    Jag blir då arg när jag läser detta
    Om jag kan hjälpa till med något
    så finns jag självklart här för dig å stöttar
    /
    @tesas
    Går bra att kontakta mig på FB om du vill

    1. Hej Therese!
      Ja, det är så jävla galet att man nästan inte vet vad man ska säga! Det handlar om hjälpmedel som kan vara skillnaden mellan liv och död, så har det i alla fall varit för min del. Jag tycker att den aspekten borde spela någon roll, och jag tycker att det borde vara viktigt att man har ett drägligt liv, men det verkar inte alls spela in i Försäkringskassans beslut. När man har sålt allt man har av värde och pengarna har gått åt till vård och mediciner, har de tänkt att man ska vara en sängliggande grönsak då?

      Jag är verkligen glad för Zaccarias skull, och jag hoppas att han får den hjälp och vård han behöver! Jag har hållit på i 15 år med att leta efter hjälp, så jag vet hur mycket kraft och tårar som går åt. Tack snälla för ditt stöd, och om du behöver hjälp eller råd finns jag självklart här också! Stor kram och allt gott,
      Klara

    • Åke on februari 2, 2014 at 11:48
    • Svara

    Jag är precis som du mera en inventarie än en patient hos sjukvården men jag tycker du ska lyssna med den här killen jag snackade om tidigare ,, bertil faijersson ,,, på
    Dr. Faijersons specialistläkarmottagning i Saltsjöbaden

    Mottagningen är en smärtmottagning för utredning av akuta samt långvariga smärttillstånd.
    Jag som arbetar med denna mottagning heter Bertil Faijerson och jag är specialist i Anestesi och Intensivvård, Allmän medicin, Företagshälsovård samt Smärtlindring/Algologi.
    Jag har även arbetat som VD inom Capiokoncernen som chef för smärtmottagningen på St:Görans
    sjukhus.

    Mottagningen är landstingsfinansierad så sedvanlig specialisttaxa på 350:- gäller, alternativt frikort.

    han är ”vaken” och kan remmitera dig ditt du behöver ,

    1. Tack för tipset Åke! Ska definitivt kolla upp det!

  1. […] det är väl dags för en liten uppdatering vad gäller den ”goda hälso- och sjukvård” Försäkringskassan påstår att jag får. Min husläkare slutade ju på Vårdcentralen, och […]

  2. […] kan ju hoppas att de som har hand om min ansökan om handikappersättning på Försäkringskassan har läst i tidningarna om Zaccarias, 16 år, som varken kunde gå eller […]

  3. […] tråkigt, men återhämtning behövs. Jag skulle säkert orka med betydligt mer om jag fick den goda hälso- och sjukvård Försäkringskassan påstår finns tillgänglig, men så är ju inte fallet, och har aldrig varit. […]

Kommentera!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: