Sover knappt

Jag sover knappt. Ligger vaken från det att syrran somnar runt elva-snåret, till framemot 3-4 på morgnarna. Det gör för ont för att sova, eller ens att ligga i samma position i mer än några minuter åt gången. Lägger mig i soffan någon timme och lägger upp benen, men den är så liten att det inte går att sova en natt där. Går upp flera gånger, för att det är helt omöjligt att ligga ner. När jag till slut däckar på morgonkvisten vaknar jag av en tuppjävel som gal halvsju varje morgon, eller av att syrran har gått upp och gör något som prasslar.

Det är svårt att njuta av något särskilt mycket när det är så. Allting gör så ont, minsta steg eller rörelse hugger, bränner och mal sönder hela kroppen. Syrran klagade över att jag snarkar på morgnarna, efter att jag ligger och lyssnar på henne göra detsamma i flera timmar varje natt. Själv anser jag att om jag lyckas somna och sover så hårt att jag faktiskt snarkar, så är det en enorm framgång som borde firas i stället för att klagas på. Även om det tar fem timmars försök att nå dit varenda jävla natt.

Det finns inget som kan distrahera mig eller smärtan heller. Inget fungerande wi-fi på rummet, ingen rullstol, ingen massage när det gör ont, ingenting att göra. Jag hade verkligen sett fram emot att åka hit, men det är inte lika kul i verkligheten som i drömmen när man har ryggskott, diskbråck, nackspärr och allt annat härligt som följer med EDS. Det gör för ont, jag är för trött och jag behöver mycket mer hjälp.

Varje eftermiddag virar jag in mig i ett tjockt täcke för att jag fryser som en isbit och gör ingenting, bara för att orka följa med till en restaurang. Jag har inte hämtat mig från resan ner i söndags ännu, och i morgon åker vi hem. Visst är det fint och skönt här, men jag mår väldigt dåligt utan hjälp som skjuts, och framför allt – utan sömn. Jag kommer att slockna som en sten i min egen säng. Men jag kommer att längta tillbaka hit.

Vy över Rhodos. Sover knappt.


Missa inte...

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2014/05/sover-knappt/

2 kommentarer

  1. Det är fruktansvärt jobbigt då det inte går att sova, då nätterna är plågsamma och inte ens värktabletter hjälper, jag hade själv det så under väldigt lång tid, jag hoppas verkligen det kan bli bättre för dig!
    Andra kan ta ledigt från sina jobb och åka på semester, men vi med kroniska sjukdomar vi får aldrig ledig!!!!

    1. Tack Maria! Ja, att vara ledig och njuta av en resa fullt ut händer kanske aldrig. Men man vet inte förrän man provat!

Kommentera!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: