Systemet är sjukare än jag

Systemet med vård, remisser, idiotiska remissvar, ersättning och annat nödvändigt när man är riktigt sjuk är så förbannat dumt. Man till doktorn, får inte det man behöver utan får rådet att köpa det själv eftersom ”Det går inte att få”, ”Du behöver inte det” (!!), eller ”Jag vet inte var jag ska remittera dig”, så man skaffar sakerna själv så att man kan ha ett liv. Sen får man ingen ersättning för dem, med motiveringen att de går att få genom landstinget. Jo, tjena. Och att det inte är medicinskt styrkt att jag behöver dem.

Men hur fasen ska jag ha kunnat få det styrkt, när jag i tio år har fått svar som i exemplen ovan? Det är bara nu sedan jag fick träffa en arbetsterapeut som kände till EDS som jag faktiskt har fått något gratis. Korsetterna och en handskena. Man kan inte heller få bidrag för något man måste köpa, utan det är först efter man har köpt det man kan bli ersatt – om man har tur. Men tydligen inte om man har ett luddigt syndrom, och rätten inte läser de papper som bifogas, som styrker att jag behöver sakerna. En annan sak som är lite lustig är att Försäkringskassans kundservice inte har nämnt ett ord om diverse intyg när jag har frågat vad jag behöver bifoga i min överklagan – de har bara sagt att jag ska skicka med dokument som är relevanta för min sjukdom, och det har jag gjort. I mängd.

Ansökningar till Försäkringskassan. De vill att jag ska bifoga en del papper... Systemet är sjukt.

Vilken jävla soppa det är. Har i alla fall jagat fram medicinska intyg från 2008, samt beställt remisser och journalutdrag. Och tur hade jag, för smärtkliniken som remitterade mig till Umeå stänger för gott vilken dag som helst, och den i Umeå har stängt hela somrarna och sedan bara ett par dagar i veckan. Har försökt att få tag på handspecialisten också, och tänkte höra med henne om hon kan hjälpa mig med något slags intyg också. Hon var i alla fall väl medveten om att många EDS-patienter tvingas köpa mycket själv, och tipsar alla om diverse fondmedel som går att söka. Vi får se, när jag får tag på henne. Systemet är verkligen sjukt, jag är frisk som en nötkärna i jämförelse, och jag är riktigt sjuk.

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2014/08/systemet-ar-sjukare-jag/

4 kommentarer

Gå direkt till kommentarformuläret

  1. Det du beskriver kallas ofta av politiker för ”den svenska modellen”. Rent kortfattat betyder det ”någon annan”.
    Förr fanns det något som hette tjänstemannaansvar. Tjänstemän fick helt enkelt stå till svars för sina beslut. Det finns väl ingen som idag undrar varför detta ansvar avskaffades.

    Ibland undrar jag om människor som arbetar i vården ens är intresserad av sitt arbete. Det verkar som att när någon svensk som arbetar behöver ta ansvar hittar dom på högvis med undanflykter.
    Det borde väl finnas någon form av nyfikenhet hos läkare för att hänga med i forskning och framsteg. Tycker man…… Eller…?
    Fast det är ju ingen konst att smita från sitt ansvar när det inte finns något straff.

    1. Jag tycker också det, eller i alla fall önskar jag det! Även om det är en ovanlig situation borde de ju kunna göra något, i alla fall.

  2. Usch, jag känner igen mig så i din situation. Jag har gått igenom liknande saker med FK. Man blir så frustrerad. Kämpa på, det kanske lönar sig i slutändan. Det känns i alla fall bra att ha gjort allt man har kunnat.

    1. Ja, även om det aldrig leder till att jag får rätt så kommer jag att försöka om det så är det sista jag gör! Tack!

Kommentera

Your email address will not be published.

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.

Optimization WordPress Plugins & Solutions by W3 EDGE