Sista gången hos handspecialisten

I går var det förresten sista gången jag var hos handspecialisten. Det var nästan ett år sedan jag började gå där, och vi har hunnit med mycket. Jag har fått en superbra handskena, fingersplints och ortoser för armbågarna, och diverse andra hjälpmedel. Många. En grej att dra på strumporna med och en pall till duschen – visserligen inte saker som har med händerna att göra, men eftersom hon är arbetsterapeut i grunden så kunde hon fixa det också. Och en nackkrage.

Jag har fått träningstips, hon har visat hur och var jag översträcker fingrarna, lederna i handen och handleden när jag gör vanliga vardagssaker, och hon har tipsat om saker man kan köpa som underlättar hemma. Som den här multiöppnaren, till exempel. Hur enkel som helst, men helt briljant. Den öppnar konservburkar, glasflaskor, mjölkpaket och läskburkar. Allt utom glasburkar, skulle jag tro.

Multiöppnare från Clas Ohlson

Det är lite trist att det var sista gången, men jag har inte något behov av några fler saker just nu. Har en hel lista med saker jag ska köpa så småningom, som inte ingår i det man får av landstinget, och i dag ska jag kolla efter en av dem. Det är de där kompressionshandskarna man använder när man har artrit, de var inte svindyra och var oerhört sköna. Saker som håller om lederna och musklerna gör att hjärnan automatiskt vet åt vilket håll lederna pekar, och den behöver inte jobba för att ta reda på det. Inte heller behöver musklerna konstant arbeta för att hjärnan inte vet, och skickar ut signaler till musklerna att ta reda på det.

Det är därför ortoser, korsetter och kompressionssaker är så oerhört bra för sådana som jag, men det är många läkare och sjukgymnaster som påstår att man tappar styrka av att alltid ha sådant på sig när man gör något. Helt fel, jag gör det bättre (ibland gör jag det inte alls utan), mer kontrollerat och musklerna jobbar inte ihjäl sig av något så enkelt som att bädda sängen när jag har stöd. Hur som helst, det är lite trist att det var sista gången, för det har varit väldigt intressant och så jävla skönt att jobba med någon som kan EDS, men det ska bli skönt att ha en sak mindre att göra.


Missa inte...

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2015/02/sista-gangen-hos-handspecialisten/

4 kommentarer

Gå direkt till kommentarformuläret

  1. Tur att du har hitta någon som har lyckats underlätta livet något. Med så mycket prylar du har för att stödja kroppen låter det som du behöver en större bostad för att få plats med alla prylar. 😀

    Märkligt det där med vilka grejer man får köpa själv och vilka som vår goda hälso- och sjukvård bekostar. Undrar vilka kriterier som gäller för vad. Hur bedömer vad som är eget ansvar eller sjukvårdens?
    Intressant också med att man tappar styrka, verkar vara väldigt förekommande att läkare anser att det är livsfarligt att använda korsett eller krage några dagar medan det inte snackas alls om det när man har ett gipsat ben. Ett bra stöd är ju helt underbart den period det gör ont eller irriterar. Senare kan man använda stödet mindre. Eller hur? Visst låter jag förnuftig? 😀

    1. Ja, det är mycket märkligt. Hos handspecialisten var det så att en del saker fick man om de behövde modifieras, annars kostade de inget. Och saker som duschpall och nackkrage fick jag utan modifikation. De där handskarna jag provade kostar mig 250 spänn, men de kommer jag ju ha lika stor användning för som en nackkrage och det är typiskt för den sjukdom jag har. Ändå kostar de pengar, artrit i händerna är väl för vanligt och kostar för mycket.
      Du låter väldigt förnuftig! Eftersom mina muskler jobbar mer än hos någon frisk, dygnet runt, så är det À och O med vila i stället för ansträngning.

      1. Huvudsaken är väl i alla fall att du får något av skattemedel. Var själv på jakt efter en ny krage igår eftersom den jag har börjar bli lite sliten. Det där brukar vara en grej man får bekosta själv men inte fasen hittar man något schysst på vare sig apotek eller såna där hälsobutiker. Inte heller mina önskemål om färg och storlek kan uppfyllas.
        Åldern underlättar ju inte heller vissa saker. Tycker det knakar och gnisslar mer efter varje nyår. 😀 Lite vila och stöd är ju därmed jävligt skönt.

        1. Nej, den jag fick av landstinget var i mjuk skumgummi. Hårdare varianter skrevs enbart ut av ortopedtekniker. Har man inget direkt fel på skallen så får man tyvärr köpa den själv. 🙂

Kommentera!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: