Ansvar och brun utan sol

Tänk, vad lite brun utan sol kan göra. På fem minuter ser jag friskare ut än vad jag gjort sedan i höstas. Inte alltid till min fördel, eftersom många som arbetar inom vården faktiskt helt glömmer bort att ögonen får hjärnan att tro något annat än vad personen mittemot faktiskt säger.

”Men du är ju så ung och rapp, du kan inte ha så ont.” 

– Jo, jag ligger dagligen på 6-8 på smärtskalan, och vad har att jag kan tala för mig något med saken att göra?

”Du ser ju frisk och välmående ut.”

– Vad har det att göra med att jag har diskbråck och en tumme ur led?

Bara för att jag klär mig helt och rent och ibland till och med har smink när jag går ut, så är det som om att jag inte passar i deras förutfattade meningar om hur en förtidspensionär ska se ut. Ändå vet väl så gott som alla att om man känner sig fin så mår man ofta lite bättre? Men som vanligt, inom vården säger man emot sig själv och skyller på patienten, det är enklast så. I alla fall de ärenden jag har haft hos patientnämnden – de förblir utan ursäkt till mig och utan att problemet fixas. För ingen vill ju ta något ansvar, och trots år och några år till, och sen jävligt många år till så har jag ju fortfarande ingen behandling genom landstinget.

Brun utan sol, var det ja. Jag är i alla fall inte Björn Ranelid-orange, utan lite klädsamt beige i stället för likblek. Jag blir sällan särskilt brun på somrarna, så jag fuskar så gott det går för att hänga med på den där se-frisk-ut-trenden. Den verkar populär. Det får duga.

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2015/06/ansvar-och-brun-utan-sol/

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.