Från en fotoautomat

Stannade vid en fotomat på väg till restaurangen i helgen för att ta en ny bild till ansökan om färdtjänst. Det blir aldrig särskilt bra bilder i en fotoautomat… Satte mig på stolen medan R stod utanför och höll i mina prylar, och körde igång processen. Ställ in stolen så att ögonen hamnar i höjd med ögonmarkeringarna. Ja, det fattar jag. Det var bara det att det inte fanns några markeringar för något alls!

Nåja, skit samma, jag tänkte att jag märker ju ganska snart om jag är för långt upp eller ner. Och det gjorde jag. Betalade och körde igång, och så puckat det var. Världens dummaste fotoautomat. Det är en skärm nedanför linsen, och där stod det att när jag tryckte på knappen så skulle den första bilden fotas efter tre sekunder. Sagt och gjort, inget konstigt.

Strax efteråt dök den upp på skärmen nedanför, och det såg ut som om jag var i rätt höjd, men rätt var det var så var nedräkningen igång igen och jag hann inte ens fokusera på linsen. Vafan. Efter det såg jag så from ut jag bara kunde och kikade in i linsen resten av tiden. Och så här blev det.Farsan och syrran tyckte att jag såg ut som en datoranimerad figur, samma färg över hela ansiktet, en helt neutral min, och som skulle passa utmärkt tillsammans med en automatiserad röst som frågar om du vill trycka 1 eller 2 för att komma till tidsbokningen eller resa till Arboga. Hah. Och så ser jag ut som en svamp i håret. Med påsar under ögonen.

Helt värdelös fotoautomat och sjukt dåliga inställningar för färgmättnad och kontrast. Foton från automater jag tog när jag gick i gymnasiet och på högskolan (för länge sedan) är helt fantastiskt mycket bättre, hur kan det ha blivit så mycket sämre sedan dess…?