Hunden återlämnad!

I morse återlämnade hunden sig själv till sina ägare – Rs föräldrar, som bor i huset bredvid på lantstället. Jag sov fortfarande när de kom hem (det var tidigt!), men när jag och katten vaknade så var hunden redan borta. Hela 10 meter bort. Min katt verkade lite konfunderad och gick och kollade runt hörnen och bakom soffan, men den var verkligen borta.

Det har gått bättre och bättre för varje dag. Vi hade vovven i en vecka, och även om det var kalla kriget här hemma första dagen så var det fredspipa i går. Hunden satt med mitt huvud i knät, och katten satt på bordet framför mig medan de delade på en bit godis. De pratar ju inte riktigt samma språk, men på kvällarna har jycken varit så trött att den passat kattens fart och uttryck. Tänk den här farten, det är ett par tassar och en svans som sticker ut. Jämför med en hund som exploderar av viljan att leka – det går inte riktigt ihop.

Katt i kattsäng med klätterträd. Har lämnat tillbaka hunden.

Det blev lite tomt sen, när man har hunnit vänja sig vid ytterligare en klumpeduns. Fast jag tror inte att jag skulle fixa ansvaret med att vara ute och motionera och rasta en hund så mycket som behövs, och särskilt inte i stan. Det är inte så sjysst mot en hund att bara få se asfalt och nån enstaka park heller, och så får man inte ha den lös heller – och händerna duger inte till att hålla i koppel jämt. Det är lagom att kunna låna en för lite gos ibland!

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2016/05/hunden-aterlamnad/

2 kommentarer

    • Piia-Liisamaj 26, 2016 kl. 21:32
    • Svara

    Det är så härligt med hund! Jag önskar så att jag kunde ha en, men det går inte ihop med Permobilen och att jag inte får gå ut själv. Därför ”lånar” jag hundarna som ställer upp i bloggen. Jag får skriva om dem och deras födervärdar är generösa och delar med sig av ljuvt och lett och av bilder 🙂 Sedan träffar jag min, numera min fars, hund nu och då. Gammeltanten som är 11 år. En rottwiler som är helt genomsnäll.
    Hon och min katt Akka har någon slags väpnad fred – de håller sig från varandra!
    Roligt att läsa om din ”lånehund” Så fin vovve 🙂

    //P-L
    Livets Skiftningar

    1. Ja, en hund är många kilo gos! Fred i alla former är bra – oavsett hur de små krabaterna reder ut situationen! De lyckas ju i alla fall oftast komma fram till en lösning själva. 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.