Här kommer nästa alster i akvarell! Den har egentligen varit färdig ett tag, men eftersom den var en present till finaste M som fyller år nästa vecka (men som har fest i dag och redan har fått den här), så har jag inte kunnat lägga upp den här förrän nu. Det finns nämligen en överhängande risk att han läser vad jag skriver, ganska ofta dessutom. Jag bad honom välja färg en dag, men han hade ingen aning om varför eller till vad.

Tror inte att det finns några fjärilar som ser ut så här, ens på långa vägar, men det är lite det som är roligt med att måla med akvarell – jag kan utgå ifrån ett mönster eller en existerande fjäril och göra precis vad fasen jag vill. Älskaren R ville hemskt gärna sätta kulögon på den, men jag var inte helt säker på att M skulle tycka att den blev finare av det – och om han hemskt gärna vill ha det så går det att ordna.
Har inte hittat påsen med kulögon ännu förresten, sedan den försvann när jag städade upp efter att ha pysslat med min systerdotter. Jag vet att jag lade den någonstans, men var? Bra fråga. Jag överväger att skaffa mig en ny. Glädje för tjugo spänn, hade fjärilen varit till R hade den helt klart fått kulögon. Hur som helst, hyfsat nymålat alltså, bara att hoppas att M gillar den. Lär har lite mer tid och ro att måla i sommar, men det är lite idétorka. Farsan vill ha en sugga med kultingar, och R vill ha en kopia på en klassiker, typ Mona Lisa. Jag känner mig ytterst tveksam till båda, än så länge…
Vill du se de andra sakerna jag har målat i akvarell så klickar du här.
Postat i Målat.
Taggar: akvarell, alster, färg, farsan, fjäril, kulögon, kultingar, målat, målningar, mona lisa, risk, skriva, sugga, systerdotter.
Av Arga Klara
– maj 19, 2013
Varje vecka delar jag ut veckans plus här på bloggen, till något jag gillar. Jag klagar på så mycket skit ändå, så lite positiva saker ska in också. Det kan vara allt möjligt, från stort till smått. Mat, företeelser, prylar, kläder, musik… Kort och gott: Vad som helst, som jag gillar.
Den här veckan går veckans plus till stödstrumpor. Inte Stödstrumporna, bevare mig väl, utan de riktigt sköna strumporna (som även kallas kompressionsstrumpor) man har på fötterna och benen. Sedan jag började använda dem känner jag mig mycket bättre i benen, för jag har ofta gått med någon slags trötthetskänsla i både fötter och smalben. Som när man har stått och gått mycket en hel dag, fast redan när jag vaknar på morgonen, liksom.

Jag kör med kompressionsklass 1, som passar de allra flesta som inte har något medicinskt behov av extra stöd, utan bara vill få bättre cirkulation, förebygga fula åderbråck och helt enkelt pigga upp trötta ben. De är ganska lätta att sätta på och ta av, men sitter betydligt fastare än ett par vanliga strumpor. Det finns många varianter, knästrumpor, stay ups och strumpbyxor, så det finns något som passar för alla.
De är ganska neutrala (inte såna där hudfärgade tjocka, som den äldre generationen kan ses stolpa omkring i), och finns både enfärgade i många färger, eller med ganska roliga mönster. Alla som antingen står mycket eller sitter mycket borde faktiskt ha någon form av stödstrumpor, för de är grymt sköna och gör underverk för cirkulationen. Veckans plus går alltså utan tvekan till stödstrumpor – nu måste jag bara samla på mig ett lager så att jag kan använda dem oftare. Den enda nackdelen med dem är ju priset…
Postat i Veckans plus.
Taggar: åderbråck, ben, blogg, cirkulation, färg, fötter, gå, kläder, klaga, klass 1, knästrumpor, kompressionsstrumpor, mönster, positiv, stå, stay ups, stödstrumpor, stödstrumporrna, strumpbyxor, trött, trötta ben, veckans plus.
Av Arga Klara
– maj 19, 2013
Gårdagen blev lång, men rolig! Hängde hos syrran hela dagen, medan älskaren R plockade och grejade i föräldrarnas hus. Jag fick tånaglarna målade (tack, det är en för stor utmaning för mig!), lunch och fika, och bara hängde. Skönt. Gjorde mig i ordning framåt eftermiddagen, drog på finstassen från Kina, ett par lager smink och ett par sorters smärtstillande. Sen kom R dit och vi åkte tillsammans till bästa Ms födelsedagsfest.
Det började med lite mingel och mat, och så utmaning i tre grenar. Vi blev uppdelade i tio lag, och jag och R hamnade i samma, tillsammans med en kusin och faster till M. Det var frågesport med ganska kluriga frågor, precisionskastning med kastspö (som man fiskar med) med metalltyngd, och så skytte med luftgevär. Jag sköt betydligt bättre än R (vilket jag nästan alltid gör), men ingen i laget fick en enda poäng med kastspö.

Vi var i toppen med frågesporten, men i kombination med dåliga fysiska prestationer från vissa lagmedlemmar (host, harkel) så ledde det bara till en fjärdeplats totalt. Vilken skam! Nej, skämt åsido, vem vet inte att att Sverige signalspanade (åt vad som skulle bli Nato) och Sovjetunionen sköt ner en svensk DC3 full med amerikansk spaningsutrustning år 1952, eller att Padjelanta är en nationalpark i Sverige, och dessutom vår största? Nej, jag tänkte väl det. General ignorance.
Hade, förutom förlusten, oerhört trevligt med bästa vännerna och nya bekantskaper. På väg hem, ganska tidigt, släppte jag fasaden och blev sur och trött som ett as. Hela dagen var en utmaning, och jag hade så ont på slutet. Väl hemma somnade jag utan att ens hinna krama om katterna och göra någon sorts plan för i dag, för det händer tydligen saker nu också. Hemmavid. Puh.
Postat i Tankar.
Taggar: älskare, dc3, fest, födelsedag, frågesport, fysisk prestation, hemma, kastspö, kina, kläder, luftgevär, måla naglarna, mingel, nato, smärtstillande, smink, Sovjetunionen, spaning, syster, vänner.
Av Arga Klara
– maj 19, 2013
På min kvällspromenad härom dagen, tillsammans med R, hände något kul. Gick förbi en balkong med en trappa för katter, och jag stannade och sa, i hopp om att hitta en:
Där det finns såna här trappor kan man eventuellt stöta på katter!
Chansen att man faktiskt gör det är ju i det närmaste obefintlig, men i går hände det! Så fort jag sagt det kom det kutandes en liten grå kattunge med tofsar i öronen och vit mustasch nerför trappan! Klappade lite, och gick sen vidare. Inte ensam. Katten följde efter, runt flera hus och med fokus på oss. Den stannade vid varje port och jamade lite, som om den ville in. Ehh, gå hem! Det fungerade inte att ignorera den, snarare tvärtom. Och så var den så typiskt kattungehispig, tillgiven och lekfull, så det var svårt att inte titta på den!

Till slut vände vi, och katten följde fortfarande efter. Hoppades att den skulle klättra upp för sin lilla trappa för katter igen när vi passerade dess hem, men den fortsatte följa med en stund till. Efter en stund stannade den och nosade på en påsklilja, och vi smet runt huset. Hade den följt efter hade vi ropat åt den så att den skulle bli lite skraj och kuta hem, men som tur var lyckades vi skaka den av oss!
Haha! Jag skulle aldrig våga ha mina katter ute i området här, det är trots allt stad. På lantstället får de kuta ut och in som de vill, för där finns inte en enda bil. Inte heller driver det omkring ungdomsgäng som inte har något att göra, och antagligen finns det ingen som vill stjäla en huskatt där heller. Dessutom skulle jag inte sätta upp en trappa för katter, för det kan ju bjuda in betydligt mer otrevliga saker, beroende på hur stabil den är…
Postat i Djur.
Taggar: balkong, bil, chans, djur, huskatt, ignorera, jama, katt, kattunge, lantställe, lekfull, otrevlig, påsklilja, promenad, skrämma, smita, stjäla, tillgiven, tofsar i öronen, trappa för katter.
Av Arga Klara
– maj 18, 2013
Det var riktigt skönt att komma ut och träffa vännerna över en lunch på gamla jobbet i går! Allt var sig likt, som vanligt. Det spelar ingen roll hur länge man är borta, man känner sig alltid välkommen och det är fantastiskt trevligt att skvallra ikapp lite grann. Visserligen hinner man inte med så mycket som man vill på en timmes lunch, och alla var inte där, men jag kommer att kunna hälsa på betydligt oftare och störa dem nu framöver.
Klippte mig också, men min vanliga frisör var upptagen. Det blev inte lika bra som vanligt, men tillräckligt. Jag ser inte ut som ett troll längre, och det är kort. Hon var ny, det tog väldigt lång tid. Visserligen noggrann, men långt ifrån perfekt ändå. Nåja, om tre veckor ser det ändå ut som om jag behöver klippa mig igen, och det kostar bara 250 spänn. Jag får skylla mig själv som inte bokade tid med min vanliga. Jag är inte perfektionist med håret ändå, för det känns inte särskilt viktigt. Det ser alltid hyfsat okej ut med min frisyr ändå, så länge det inte är för långt i nacken.
I kväll blir det fest, men redan nu ska vi åka ut till förorten där det ska ske. R och jag växte upp där, och jag ska hänga hos min syster hela dagen medan R plockar prylar ur sina föräldrars hus. Sen blir det stort fylla jämnt-kalas, och jag vet inte om vi ska hem i kväll eller inte. Tar det som det kommer, och har kanske rullstolen eller kryckorna med mig i fall att. Det blir en bra dag i alla fall! Vad gör du i helgen?
Postat i Tankar.
Taggar: boka tid, fest, föräldrar, förort, frisör, frisyr, hår, helg, Jobb, klippa håret, kryckor, lunch, noggrann, ny, perfektionist, rullstol, skvaller, syster, troll, välkommen, vänner.
Av Arga Klara
– maj 18, 2013
Det här är världens enklaste cirkeldiagram! Citronpaj jag har ätit, och citronpaj jag inte har ätit. Hur bra som helst, till och med en idiot borde fatta principen bakom ett cirkeldiagram med den här bilden.

Och apropå citronpaj, så tänkte jag dela med mig av världens godaste recept som jag har fått av syrran. Behold.
Pajdeg
- 2,5 dl vetemjöl
- 0,5 dl socker
- 1 tsk vaniljsocker
- 125 g rumsvarmt smör
Citronkräm
- 3 ägg
- 2 dl socker
- 0,5 dl vetemjöl
- rivet skalet från 1 citron
- 7 msk pressad citronsaft
- 1 msk potatismjöl
Mosa ihop pajdegen och tryck ut den i en helt vanlig pajform. Grädda i 200 grader, en kvart, mitt i ugnen. Gör under tiden citronkrämen. Vispa ägg och socker tills det blir vitt och fluffigt – elvisp rekommenderas. Tillsätt resten av ingredienserna och rör ihop det. När pajskalet har gräddat klart är det bara att hälla i citronkrämen och grädda ytterligare 10-15 minuter.
Ingen jävla maräng på, det blir för sött. Och inga konstigheter som stevia eller fiberhusk, man behöver faktiskt inte käka sötsaker varje dag, men när man gör det ska det vara gott på riktigt. Om man vill ha en snygg citronpaj kan man ju pudra över lite florsocker och dekorera den med fancy fruktskivor eller nåt, eller så skiter man i det och äter upp den som den är. Sjukt god.
Postat i Humor, Mat.
Taggar: äta, cirkeldiagram, citron, citronkräm, citronpaj, fiberhusk, frukt, grädda, humor, ingredienser, maräng, mat, paj, pajdeg, recept, stevia, syster, ugn.
Av Arga Klara
– maj 17, 2013
Senast kommenterat