När man reser i jul är man glad att man har umgänge online

Det är inte helt lätt att ta sig någonstans i julhelgen, särskilt inte om man ska åka med Färdtjänst. Det spelar egentligen inte någon roll om man bokar sin planerade resa på julafton en månad i förskott, för resorna skickas ut till chaufförerna bara en liten stund innan de ska komma. Det är ingen som får se att ”Klara bokade sin resa redan i november, hon måste få förtur”, som många tror. Man kan lika gärna boka en dag innan, och ha lika stor chans att få åka någonstans. Men på själva dagen brukar det vara omöjligt att ens kunna få en resa. Alla taxibilar är upptagna, och självklart vill de prioritera de som betalar fullt pris i stället för de som reser med billiga färdtjänstresor. Samma sak på juldagen, även om det är lite bättre.

Vänta, tid

Väntan med spel och umgänge online

Så vad gör man då? Jo, först väntar man i 20 minuter, sedan kan man ringa resegarantin som säger att de inte har några lediga bilar och de inte kan tala om ungefär hur lång tid man kommer att få vänta. Så då står man där ute vid gatan och spanar. Sen går man in och står i porten och drar fram telefonen, spelar spel en stund för att få tiden att gå. Vinner några kronor på bingo eller matchar några godisbitar i rad. Kollar lite på sociala medier. Efter en timme orkar man inte stå där längre, utan går in igen och inser att man får vara ensam hemma på julen. Tråkigt, men det behöver inte vara hela världen. Man kan umgås med andra online som inte heller har något att göra. Jag har ett stort nätverk av bekanta över hela världen, så det finns alltid någon att prata med.

Ska man åka en nyårsafton är det nästan ännu mer omöjligt – i alla fall efter klockan nio på kvällen. Man kommer inte hem om man är på en fest hemma hos någon eller ute på stan. Man kommer å andra sidan knappt hem om man åker med kollektivtrafiken heller. Gjorde det ett år för ganska länge sedan, åkte hem efter en fest hos bästa M strax norr om stan, och skulle hem till Söderort. Vi gick ifrån festen strax efter klockan ett, och kom hem vid fyratiden på morgonen – en resa som normalt tar 40 minuter. Det var halvtimmestrafik både på pendeln, tvärbanan och tunnelbanan, fattar inte hur de tänkte där.

Sen när tåget väl kom så var det så fullt att de flesta på perrongen inte kunde klämma sig in ens med våld. Efter ytterligare någon halvtimme var man tvungen, och det var så fullt att ingen ens kunde röra ett finger. Packade sillar, minst sagt. Inte toppen om man som jag har ett slags funktionshinder. Tänk om någon hade haft sin rullstol med sig, de hade aldrig kommit hem i kollektivtrafiken. Dessutom var det runt 10 minusgrader den där natten, och det snöade. Nä, sådana gånger är man glad att man har ett ganska stort umgänge online som man kan ha sällskap av. Det är liksom inte värt risken att ge sig ut, för man vet inte om man kommer hem. Och man kan lika gärna ha fest online med Skype eller något liknande program!

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2018/12/nar-man-reser-i-jul-ar-man-glad-att-man-har-umgange-online/

Kortspel är underskattat!

Jag tycker om att spela kort, jag har alltid gillat det från när jag var väldigt liten. Jag spelade ofta kort med farsan. Vi körde flera olika spel, bland annat poker och krypcasino, som vi poängsatte. Även om man förlorade tre av spelen kunde man utklassa motspelaren i det fjärde så att man vann ändå. Vi utvecklade ett ganska avancerat poängsystem som vi förbättrade med tiden, men det har tyvärr helt fallit i glömska nu. Det var himla kul, vi kunde spela i timmar. Vi körde med riktiga regler, men hade ett eget system som inkluderade alla spel totalt.

Ibland hade jag helt galen tur. Minns särskilt en gång, den enda gången pappa var helt säker på att han skulle slå mig i poker var när han hade fyrtal. Men han vann ändå inte, för jag hade ett högre fyrtal… Det är sådant som liksom inte borde hända, ändå tyckte jag att det var normalt när jag var liten. Visst, jag kunde ingenting om sannolikhet och chans, och vi spelade ofta. Men ändå! Jag har provat nätpoker också, men det var inget för mig. Jag gillar det sociala samspelet när man spelar kort tillsammans med någon, och även om man får spänningen i spelet med nätpoker, så tycker jag att något saknas. Dessutom verkade min tur ha försvunnit.

Kortlek

Tur och strategi

Ett spel som jag däremot gillar är Blackjack. Det är inte enbart tur, utan det handlar lite om strategi och förmågan att kunna räkna och komma ihåg vilka kort som finns kvar. Självklart kan man aldrig räkna med att ha sån tur jag hade som liten, när man spelar om riktiga pengar. Man måste veta vad man håller på med, och man måste sätta en gräns för hur mycket man har råd att förlora. Om man går på känsla är det nog lätt att spela för mer än vad man har tänkt sig från början. Man måste självklart kunna spelet innan man satsar också.

Det som är så bra med kortspel är att de passar för i stort sett alla åldrar. Det finns spel som går att spela med allt från små barn till hundraåringar. Är man många kan man spela Plump eller Priffe, eller varför inte utmana varandra i att bygga korthus? Jag är helt kass på det, med skakiga händer. Det finns så mycket man kan göra med en kortlek, och man kan ha med sig en i stort sett överallt. Jag lärde mig faktiskt ett korttrick häromdagen, men jag har inte haft möjlighet att testa det live ännu. Det var egentligen inte så komplicerat, och kräver ingen fingerfärdighet. Alla med någon form av högre mattekunskap – vilket jag har – kommer att kunna förstå hur det fungerar. Men det är en sån där grej som är perfekt att dram fram när man vill visa sin magi för barn, eller på en fest när folk är lite för berusade för att fatta hur sjutton jag kan veta hur många gånger de har flyttat runt ett särskilt kort. Korttrick med fingerfärdighet är inte för mig. Men överlag tycker jag att kortspel är underskattade, det är faktiskt betydligt mer socialt än många andra typer av underhållning. Gillar du kortspel?

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2018/12/kortspel-ar-underskattat/

Egentid i jul

Egentid i jul? Eller tusen sorters sill, en skinka, 500 köttbullar, tio olika sorters hemgjort julgodis, flera julklappar till alla i släkten med rim på varenda en, och varför inte göra egen glögg när du ändå håller på? Glöm inte att skriva vackra julkort till all släkt och alla vänner. Jag själv gör inte någon som helst julmat. Det räcker med julbord en eller två gånger, sen är jag mer än nöjd, och jag vill inte ha rester i evighet. Dessutom är jag ingen fantast av sill. Jag gillar ju att baka och laga mat, så att göra något julgodis kan jag tycka är kul, men det är sällan jag gör något. Jag brukar gå ut och käka på julafton. Restauranger på hotell är öppna, och det är faktiskt mysigt i stan en julaftonskväll.

Bara den där lilla detaljen att köpa julklappar kan ju få vem som helst att bli stressad. Ofta är det två dagar kvar till julafton och man har inte en aning om vad man ska köpa i julklapp till föräldrarna, syskonen och alla deras barn, och resten av släkten. Jag har det ganska bra, de enda två jag köper julklappar till är min syster och min systerdotter, och det är oftast bara något litet. Och i år var jag färdig med den shoppingen redan i november. Nu kanske ni tycker att det låter som om jag har en jäkla massa tid eftersom jag är sjukpensionär och kan gå på stan när som helst, men så är det ju faktiskt inte. Jag kan inte gå på stan när som helst, inte ensam, och definitivt inte när det är som mest julklappshets och mycket folk i rörelse. Och vid den här tiden på året är det faktiskt mycket folk i stan hela tiden.

Tomte, julpynt

Ta en paus med egentid

Inte konstigt att folk blir utbrända och separerar under julen, med allt de tror att de måste göra. Folk måste skära ner på saker de gör, ta en ordentlig paus, spela några roliga spel och gå ut och motionera lite. Att ta en paus för sig själv, få lite egentid och spela bingo eller några roliga spel, eller varför inte bara kolla på kattvideor, är viktigt när man är i julstressen. Gör en ansiktsmask, lägg dig i ett bad och strunta fullständigt i allt det där man ”måste göra”. Det blir jul ändå, och allt det där man borde göra är egentligen oviktigt. Familj och vänner och att må bra – det är det som räknas.

Apropå julklappar, hur mycket får de kosta, egentligen? Om man läser lite på olika forum och sociala medier så ser man ganska ofta att folk lägger helt sjuka summor på julklappar! Runt femtusen kronor är inte alls ovanligt, men många hamnar närmare tio eller till och med femtontusen kronor. Va!? Jag lägger kanske 500 spänn totalt. 700 något år. Har inte lagt mer än så någonsin, tror jag – inte ens när jag jobbade och hade en riktigt bra ekonomi. Jag ger gärna bort lite hemgjort julgodis eller en målning jag gjort, och jag själv uppskattar att få sådana saker. Något som är egentillverkat, något som det ligger kärlek och omtanke i. Hur gör du i jul?

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2018/12/egentid-i-jul/

Lite bling i jul

Här är mitt coolaste julpynt i år. En snögubbe i form av en discokula – eller tvärtom! Helt perfekt bling i min smak! Skulle bara behöva något roterande att ställa den på, för den fungerar som vilken discokula som helst. Jag älskar den. Katterna älskar den. Älskaren R… har inte frågat honom och det är bäst om jag inte gör det heller.

Discokula i form av snögubbe. Lite bling i jul.

Vad tycker du?

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2018/12/lite-bling-i-jul/

Ögonlocksplastik

I dag är det tre dagar sedan jag gjorde ögonlocksplastik, eller blepharoplasty. Har alltid haft hooded eyes och tycker faktiskt att det är snyggt, men i mitt fall blev det inte så bra i kombination med Ehlers-Danlos syndrom. De tunga ögonlocken gjorde illa bindväven där ögonfransarna satt, och det kändes ofta som om hela ögonbollen gjorde ont inuti.

Jag har till exempel aldrig kunnat ha hårspännen i mer än ett par timmar, för det gör skitont när håret ligger åt ett håll som inte är helt naturligt. Att sätta upp håret en hel dag, när jag hade långt hår, var inte att tänka på. Eller att ha glasögon, det orsakar ett alldeles för hårt tryck på bindväven även om de sitter så löst att de nästan ramlar av. Så just nu ser jag inte riktigt klok ut, även om färgen redan har gått från mörkrött till gul-lila. Här är den osminkade, men fruktansvärt svullna sanningen just nu.

Passade på att göra både övre och nedre ögonlocken samtidigt. Själva operationen gick ganska snabbt. Det sades att det var ett smärtfritt ingrepp, men eftersom lokalbedövning inte funkar på mig så kan jag meddela att det gjorde skitont, särskilt under. De skar ett snitt på insidan av ögonlocken under ögat och möblerade om lite fett och sånt. Över övat skar de bort en bit av den överflödiga huden och sydde ihop mig.

Såg himla rolig ut precis efteråt. Det blödde fortfarande i snittet innanför huden, så det kom tårar av blod hela dagen. Nu känns det lite grusigt och stramt, och jag får inte ha kontaktlinser så jag är halvblind när jag inte kan ha glasögon på mig. Men det gör inte så mycket, för jag måste ha nån salva i ett par gånger om dagen som gör att jag inte ser ett skit ändå.

Snittet ovanför ögat gjordes med laser, och det har inte kommit något blod eller så alls.  Tydligen vanligt vid ögonlocksplastik. Hoppas bara att svullnaden går ner lite, för då kommer inte stygnen att skava så mycket. Just nu skär de nästan in i huden där det är svullet. Men det blir nog toppen när det läker, för trots svullnaden så är allt tryck på ögat helt borta. Fortsättning följer!

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2018/12/ogonlocksplastik/