Ät inte glas

I natt drömde jag att jag hängde mer R på stan, och av någon anledning hade jag käkat upp en halv pajform som var gjord av glas. Alltså, jag åt glaset, och inte något eventuellt gott innehåll. Vet inte riktigt varför, men det var inte svårt att tugga och svälja det. Vi stod och hängde i solen utanför Kulturhuset och pratade, och helt plötsligt kom det en stor tankbil och körde över torget och rakt in på T-Centralen. Den åkte nedför rulltrapporna till spåren där den sprängdes, och hela byggnaden exploderade.

Vi kände tryckvågen väldigt starkt, och efter bara någon minut var det fullt av både brandbilar och ambulanser runt omkring. Då började jag må dåligt av glaset jag hade ätit, och det kändes som om jag höll på att skäras sönder inuti. Vilket förmodligen var precis det som hände. Jag försökte kräkas upp lite, men det gick inte. Och trots att det fanns vårdpersonal precis överallt var det ingen som hade tid med en idiot som hade käkat glas, när hela Centralen hade sprängts i luften. Nej, fine.

Det här kan man säkert tolka på en mängd olika sätt, och med lite fantasi går det enkelt att läsa in min situation med sjukvården i det. Dessutom står det två pajformar av glas i mitt kök som väntar på att returneras till sin ägare, bästa M. Jag skiter i tolka, och har bara ett råd att ge er: Ät inte glas.

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2013/02/at-inte-glas/

Nästan helg – redan!

Det har varit två ganska jobbiga dagar, med oerhört mycket att göra på jobbet också. Kontrolluppgifterna från 2012 har skickats ut, och det kommer mängder av samtal, och även arga sådana. Ja, det är svårt att rapportera in uppgifter till Skatteverket när inbetalningen är helt anonym… Det är sjukt skönt att de här två dagarna är avklarade, för det känns liksom nästan som om det är färdigjobbat för veckan!

I morgon är jag ju ledig, och så jobbar jag på torsdag igen. En timme kortare än måndag och tisdag, bara det känns mycket enklare, och sen är det faktiskt helg! Det är helt klart värt att vara så trött och slut i början av veckan, för sen blir det bara bättre. Tänker inte ge mig ut på några större äventyr i dag, förutom en liten tripp till det lokala postombudet för att hämta ut ett paket. En ny termosmugg – förhoppningsvis bättre än den jag redan har. Den är jäkligt snygg och så, men jag kan knappt skruva upp locket. Skruva igen det är inget problem, men sen är det kört. Då behöver jag en karl med starka nypor.

Termosmugg Primus

I morgon vet jag faktiskt inte. Det finns massor med tråkiga saker jag borde göra, som att tvätta, skrubba insidan av microvågsugnen och torka av alla skåp och lådor i köket, men det kan knappast vara intressant för någon att veta mer om. Ska i och för sig träna på kvällen! Jag tänkte försöka fota (eller få älskaren R att göra det) så ni får se hur litet det är på gymmet, men det gör jag bara om det inte är någon annan i vägen. Måla något, kanske! Köpte faktiskt en ny pensel häromdagen, som måste invigas…

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2013/02/nastan-helg-redan/

Vet hut!

Vad är hut, och hur lär man sig veta det?”, frågade älskaren R mig häromdagen. ”En tysk hatt?” Det var en jäkligt bra fråga, faktiskt, och efter ytterst lite funderande insåg jag att det inte hade något med hatt eller hydda att göra. En snabb googling om frasen vet hut gjorde mig inte mycket smartare heller, så det blev till att undersöka SAOB. Ordet hut började tydligen användas på 1600-talet, och i början användes uttrycket bara till hundar för att hejda, jaga bort eller tysta ner dem.

Hund, svart labradormix. Tog en vovve med på promenad!

Under andra hälften av 1600-talet började man även använda det till människor, för att skrämma bort dem. Först senare blev det lite kränkande, och för att antyda att personen i fråga borde skämmas. Att lära sig veta hut innebär alltså att man borde skämmas för att man inte kan folkvett, eller att man är oförskämd. Därifrån kommer även uttryck som ”hutlösa priser”. Eller som någon sa 1677: ”Du hafwer intet warit i tuna och lärdt huut. Elliest plägar man säya: Du haar intet warit i hofwet och lärdt höfligheet.

Svenska var coolare förr. Jag har i och för sig inte hört någon säga ”vet hut” i modern tid, så det är väl på väg bort. Kanske lika bra det, för det låter verkligen inte så bra. ”Hvet huut, kwinna!” Vet hut själv, gubbkärring. Det var dagens fundering tror jag, nu får den stackars fettklumpen i skallen vila lite.

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2013/02/vet-hut/

Kan inte räta ut armarna…

Mina armar går knappt att räta ut! Körde rygg och biceps i går på gymmet, och vi gjorde en excentrisk övning för armarna som är rena döden. Man tar en hantel som är alldeles för tung för att curla upp, och så sätter man sig och stöder armbågen på benet. Sen lyfter man upp hanteln med hjälp av andra armen, och håller bara emot med muskeln man tränar på vägen ner. Ett måste om man vill bli lite starkare, för excentrisk träning är bra. Nackdelen är ju att om man råkar böja armarna i sömnen, går de knappt att räta ut sen – precis som jag har gjort. Aj. På ett bra sätt, aj.

Jag gillar gymmet. Jag gillar inte att de övriga motionärerna glor så jävligt. Vi använder knappt några maskiner när vi tränar, och det verkar som om de flesta som tränar där aldrig skulle våga sig på något annat. Men vad är det som är så intressant? Att älskaren R hjälper mig byta vikter och lyfta saker från golvet? Ibland är vi nära att fråga vad de glor på, men än så länge glor jag bara tillbaka, eller hälsar. Nej, jag är inte ett dugg glamourös på gymmet. Mysbyxor, t-shirt, oftast inget smink, och mössfrisyr. Inga snygga träningskläder. Det kanske är därför de glor, förresten?

Springa, jogga, träning

Skit samma. Om någon blir lite gladare eller nöjdare av att blänga på mig, låt gå. Jag blir starkare, lite i taget. Så himla skönt att R har tid att hjälpa mig nu, för han har slutat på sin krav maga-träning, som var två gånger i veckan. Han kutar fortfarande med en kompis, men vi tränar ändå de dagar jag är ledig – onsdag, fredag och antingen lördag eller söndag. Det är helt perfekt, rent tekniskt sett kunde inte mitt schema vara bättre än så här!

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2013/02/kan-inte-rata-ut-armarna/

Ta en micropaus

Det är viktigt att ta en liten micropaus då och då när man jobbar, och stå och jobba om man kan. Ingen kropp mår bra av att sitta ner i nästan åtta timmar, så även om det är ovant och jobbigt i början att stå upp, så tjänar man på det i längden. För de allra flesta står eller rör inte på sig på dygnets resterande timmar i alla fall. Och så var det det där med pauser. Gå några steg, sträck ut armar och händer, rulla axlarna bakåt några varv. Kanske ett par knäböj.

Dator, jobb Försök att hela tiden vara medveten om att inte dra upp axlarna, eller vara spänd i nacken när du sitter och jobbar. Sen är det ju det där med stretching också, det är både nyttigt och skönt. Själv har jag stretching-förbud sedan jag fick veta att jag har EDS, men det hindrar ju inte er från att göra det ett par gånger i timmen.

En micropaus då och då och lite enkel gymnastik på jobbet (eller om man sitter hemma hela dagen) när man har ett hyfsat stillasittande jobb är viktigare än de flesta inser, för vi går sönder när vi inte rör på oss. Så om den här killen kan påminna någon är det ju bra – försök få till minst en rörelsepaus i timmen.

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2013/02/ta-en-micropaus/