Misärmorgon

Näsan är full med dynamit, och hjärnan är utsmetad över hela kudden. Eller så känns det i alla fall denna gråa misärmorgon. Blev genomförkyld i går kväll och har därför sovit dåligt, vilket medför huvudvärk och allmänt rinnande av kroppsvätskor ur huvudet. Skit också, jag har inte tid!

Förkyld nalle, teddybjörn med plåster och termometer. Misärmorgon.Idag blir det ett lokalt vårdcentralbesök. Sist jag träffade allmänläkaren där sa han efter fem minuter: ”Du vet lika mycket, eller mer, om det här än jag”. Jo, det fattar väl jag också, men jävligt skönt att någon faktiskt erkänner att de inte har något att tillägga i stället för att säga ”Det finns faktiskt de som har cancer också”. Ja, och? Jag är inte där för någon annans skull. Nåja, han är faktiskt till administrativ nytta mer än någon annan specialistläkare.

Sen ska jag titta in på jobbet, sjukskrivningen är slut. Hoppas att jag inte behöver ta alltför många samtal, jag ogillar att snörvla i någons öra. Förresten, något roligt denna misärmorgon som älskaren R sa vid läggdags i går:

-”Ska vi gå upp någon tid?”
-”Va, nej, vi går upp i otid, eller vafan tänkte du?”

Kryptisk status på Facebook

Oj! Nu blev jag mer irriterad! Ni som använder er av Facebook har väl kanske sett många tjejer/kvinnor/damer som postar en kryptisk status med ett mått i centimeter och en tidsangivelse (37 cm 5 min)? Måttet avser deras respektive skostorlek, och tiden är hur lång tid det tar för dem att fixa håret.

Hur tänkte man att en kryptisk status skulle öka medvetenheten för bröstcancer, och göra någon skillnad? Visst, någon googlar säkert fram vad det betyder (även om alla snart vet det ändå), och glömmer det säkert lika fort. Försöker folk verka som om de bryr sig och tror att de gör något åt det faktiska problemet, men det hjälper inte ett jävla dugg. Och är det inte i oktober man kör bröstcancerkampanjen?

Min senaste status: Struntar i att skriva mått och tid, och skänker faktiskt en peng till cancerfonden i stället. För övrigt undrar jag när de ska köra kampanj för tarmcancer. Undrar vilken månad det skulle bli? Jag kan tänka mig köpa bruna bandet – det skulle väl passa bra?

Irritation!

Nu är jag så less. Har försökt lära mig programmering hela dagen, men det går dåligt, riktigt dåligt. Det visade sig dock att det inte var mig det var fel på, utan webbhotellet, tack och lov. Irritation i onödan, alltså, och det är bara att vänta tills de har gjort klart det som krävs. Nya tag i helgen. Jaha, får väl hoppas att jag faktiskt fick ut något av all irritation och allt felsökande och läsande om vad som är vad. Då kanske det blir lite lättare nästa gång. Men förmodligen inte.

Kod, HTML, tag

Har gått och blivit förkyld också, vafan! Jag har inte tid med det, ska ju börja på min arbetsträning i morgon. Jag ska genast skärpa mig så jag blir frisk, för det är ganska otrevligt att sitta och snörvla på ett kontor, och särskilt när man måste prata i telefon mest hela tiden. Det var ganska länge sedan jag var förkyld, men det gör det inte mindre jobbigt…

Himlen gråter

Städdag hemma med älskaren R. Som tur är har läkarna sagt att jag helst inte ska böja mig, så dammsugning, golvtorkning och allting under midjehöjd får R göra. Man ska lyssna på vad doktorn säger! Jag försöker lära mig saker när jag går hemma. Sista idén jag fick var programmering, men jag har insett att det är lite för ointressant för mig. Tålamodet tryter redan efter ett par minuter, och jag blir mest irriterad. Har ingen vidare lust att gå ut heller, det öser ner. Himlen gråter och är väldigt svart. Vad ska jag ta itu med härnäst?

Himlen gråter. En väldigt svart himmel och åskväder på gång

Självkritik

Hittade den här gamla artikeln om självkritik på Illustrerad Vetenskaps hemsida:

”Det är inte så dumt att vara dum, för ointelligenta människor är ofta inte medvetna om hur obegåvade de är. Så kan man sammanfatta en ny amerikansk studie som har gjorts vid Cornell University.
Flera försökspersoner fick i uppgift att lösa ett antal logiska och grammatiska problem. Efteråt skulle försökspersonerna värdera sina prestationer. Det visade sig att de dumma – de som hade flest fel – trodde att de hade gjort bra ifrån sig. Omvänt undervärderade de försökspersoner som hade löst uppgifterna rätt sina prestationer och trodde att de hade gjort dåligt ifrån sig. Sedan delades de orättade uppgifterna ut bland försökspersonerna, så att de kunde jämföra svaren. Även då hävdade de dumma att de tillhörde de bästa i gruppen. Forskarna drog slutsatsen att låg intelligens och bristande självkritik hör ihop.”

Det är ingen nyhet, men den får mig ändå att fundera. Självkritik är bra, det är alltför sällsynt nuförtiden. Se bara på ”Idol” eller vilket annat ”talang”-program som helst. Även om din mamma säger att du är duktig, betyder det inte nödvändigtvis att du kan sjunga, och kanske du bör tänka över ditt beslut att ställa upp både fyra och fem gånger. Självklart finns det de som faktiskt KAN sjunga som ställer upp (och har vunnit), men de har snabbt glömts bort efteråt.

Mikrofon, sjunga

Självkritiken får självklart inte gå till överdrift heller. Som Ernest Hemingway sa: ”Happiness in intelligent people is the rarest thing I know”. Lagom är bäst. Ett flerfaktorerat samband, som självklart är mycket mer nyanserat än så här. Det ena utesluter, eller innebär, inte alltid det andra. Vad tror du om resultatet?

 

Godis

Jag gillar att baka, och laga mat. Men mina kreationer fokuserar på smak, och som synes inte på utseende. Marsipanfigurer eller sugarpaste, nej tack. Jag gillar att experimentera, och på så sätt blev mina pepparkaksmuffins är de godaste muffins jag någonsin smakat. Ibland går det dock helt åt helvete när jag gör godis.

Slickepott smälte och blev sned när jag gjorde godis

Godis, fula mintkyssar med choklad

Det här snusksnasket är jag dock väldigt stolt över. Både gott och fint godis! Har även gjort dem i grönt, det blev ännu bättre.

snusksnask, godis som ser ut som penisar

Eller som min fina systerdotter, som var knappt två år vid tillfället, sa när hon råkade se bilden ovan: ”Larv!” Ja, en sorts larv, lite slemmig men ganska underbar ibland.

Sökes: Rutiner

Tristessen, tar den slut snart? Jag går under. Det blir en viss stress i vardagen när man inte har något alls att göra, och inte heller klarar av så mycket rent fysiskt. Jag måste ha rutiner. Ska tillbaka till min arbetspraktik (eller är det arbetsträning?) på fredag eftermiddag. Registrera uppgifter i en dator, svara i telefon, skriva in siffror på löpande band. Det är ett väldigt trevligt ställe, även om jag önskar lite mer intellektuell stimulans i längden. Jag får inte ett skvatt mer för det än om jag hade haft a-kassa, men det är för en god sak.

Jag rent av ogillar att behöva fråga efter saker att göra, eller att störa någon (som jag vet är stressad och har mycket att göra) för att denne ska hitta på något åt mig. Jag är självständig, ganska smart faktiskt (nu menar jag inte ”om du frågar mig så är jag ganska smart”, utan det är faktiskt så), jag arbetar hårt och vill helst inte vara beroende av andra för gott resultat.

Laptop dator

Nåväl, förhoppningsvis dyker det väl upp ett riktigt jobb till mig någon gång. Det är i alla fall trevligt att vara där, det är bra med rutiner, och jag har fina kollegor. Och av någon konstig anledning finns det alltid något gott att äta där.

Optimization WordPress Plugins & Solutions by W3 EDGE