Ett lovande läkarbesök

Läkarbesöket i går, alltså. Jodå, han hade verkligen läst på. Alla journaler hade kommit fram, förutom att de från smärtkliniken i Umeå skickat ett brev i stället. Det var lite förvirring kring vad han skulle göra, för jag vet inte skillnaden i hur olika sorters läkarintyg eller utlåtanden tas emot på olika myndigheter, men han skulle sätta ihop ett utförligt intyg till Arbetsförmedlingen.

Det kanske skulle fungera hos Försäkringskassan också, men man vet aldrig. Han gjorde ett vanligt läkarutlåtande för sjukskrivning också, halvtid från och med i går och två månader framöver. Vi får se hur det går, men med min otur lär det inte bli godkänt, oavsett hur utförligt och allvarligt det än är. Kan man bli svartlistad från att få sjukpenning, förresten? Till och med när jag låg på sjukhus, och nedsövd med en skalpell i ryggen, ifrågasatte de ju varför jag inte kunde jobba eller söka jobb.

Arga Klara på sjukhus, pekar finger åt fotografen

Dessutom skulle han skicka en ny remiss till ortopeden, så får vi se vad de säger om den. Den förra remissen resulterade ju bara i det här underliga brevet, och ännu mer hopplöshet. So far so good, men det är vad han sa att han skulle göra. Jag tror det när jag ser det. Han har i och för sig inte gett mig någon anledning att tvivla, men det är väl inte så konstigt att jag är skeptisk?

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2012/10/ett-lovande-lakarbesok/

Ledsen

Det blev många tårar i dag. Fick tag på anordnaren av kursen, som sa att det inte alls var anpassat för de som behövde. Det var, enligt honom, upp till Arbetsförmedlingen att se till att det fanns tillräckligt med hjälpmedel. Senast jag pratade med min arbetsförmedlare sa han att det var upp till företaget som anordnar kursen att anpassa så att det funkar. Jag blir så less. Tårarna bara rann, i flera timmar. Av hopplöshet.

Mailade min arbetsförmedlare, trots att jag ska dit i morgon, och berättade läget. Så vi får väl se. Utbildningen pågår måndag till fredag, 13-17, och om jag tvingas sitta där och ha ont medan vi lär oss skriva ett CV kommer jag att gå i taket. Om jag tvingas jobba i grupp med folk kommer jag att gråta. Om ingen tillhandahåller en dator vet jag inte ens vad jag ska dit och göra, för då kan jag ändå inte ta anteckningar. Det finns inte höj- och sänkbart bord, anpassade stolar. Vilorum hann jag inte fråga om, för samtalet bröts, och sedan gick det inte att få tag i honom igen.

Tydligen skulle det ha kommit ett brev med lite praktisk information i dag, men det kanske kommer i morgon då. Det är ju bra att veta vart resorna ska beställas, och så vidare. Jag är ledsen, och hoppas att de fixar det här. Hoppas att det går att läsa hemifrån och tenta av allt, då tar det mig inte mer än ett par månader. Var hos läkaren på vårdcentralen också, det gick nog ganska bra, med tanke på förväntningarna, förvirringen och hur svårt det är att få hjälp. Att sen sitta nästan en timme i telefonkö till Försäkringskassan var mindre roligt. Måste vila nu, så det får ni läsa om sen.

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2012/10/ledsen/

Filmkanaler

Nu när Canal+ har bytt namn, lagt ner, bytt ägare eller vad det nu är (de heter Cmore nu), så har vi fått kolla gratis på några filmkanaler några dagar. Mest skit, sportkanaler i oändlighet, men några guldkorn har jag lyckats träffa in. ”True Grit” av bröderna Coen, en riktigt sorglig historia om en flicka som vill hämnas på mannen som dödade hennes far, och om männen som var av det rätta virket för att hjälpa henne. Rekommenderas starkt. De där bröderna har förresten gjort riktigt många bra filmer.

Film. Filmkanaler

Det finns dock inte en chans i världen att jag skulle betala för de där kanalerna. För det första avskyr jag att kolla på sport, och jag är inte särskilt filmintresserad. Alltså, jag kan bli väldigt tagen av en riktigt bra film, men jag har sällan lust att kolla på samma film flera gånger, och det är många kategorier av film som inte intresserar mig över huvud taget. Typ science fiction och romantiska komedier, de senare får mig att vilja vomera. Dessutom gör det oftast för ont att sitta ner och glo i två timmar, om jag inte är väldigt inne i filmen.

Jag har lite svårt att se den totala fascinationen för skådisar och film som en del människor har, what’s the point, liksom? Jag förstår att en del historier kan beröra (vilket är själva poängen), men allt kan väl inte göra det? Det finns hur mycket dålig och ointressant film som helst, men som ändå säljer. Att glo på film på grund av tristess är inget för mig – och därmed inte heller några filmkanaler – då läser jag hellre en bok.

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2012/10/filmkanaler/

Vidrig dag

Måndag. Inte en särskilt rolig sådan, verkar det som. Ska börja med att försöka få tag på anordnaren av kursen jag ska på från och med nästa vecka, igen. Jag är anvisad att gå den, av Arbetsförmedlingen, men de kunde inte svara på hur de löser anpassningen för någon med mina funktionsnedsättningar. Det får jag tydligen ta reda på själv, och vad gör jag om den inte anpassas?

Om jag ska vara där på halvtid behöver jag höj- och sänkbart bord, och möjlighet att ligga ner emellanåt. Om jag måste anteckna behöver jag en dator att göra det på, eftersom jag inte kan skriva med penna mer än ett par minuter. Gör jag det är handen, upp till armbågen, oftast paj i ett par dagar efteråt. Det är faktiskt inte särskilt kul att behöva äta med gaffeln i fel hand (eller i värsta fall – inga bestick alls), och att knappt kunna borsta tänderna själv. Lederna i handen gör så jäkla ont när man måste hålla något så hårt och röra den så kontrollerat. Att inte använda pennor var den första rekommendationen jag fick, men det har jag ju vetat i flera år. Det går inte. Vem tillhandahåller en bärbar dator då?

Penna, skriva

Och måste vi överhuvud taget inte anteckna, om all information finns i kursmaterialet, vad ska jag då ens dit att göra? Slipper jag att åka fram och tillbaka och vara i en folksamling, så orkar jag läsa flera timmar mer. Garanterat. Och jag skulle förmodligen göra bättre ifrån mig också. Jag orkar inte sitta och lyssna på någon som berättar vad det står i en bok, då läser jag boken. Det är väl självklart? Särskilt när varje dag i mitt liv gör så jäkla ont att jag faktiskt överväger att åka in akut då och då.

Men men. Det är inte en utbildning särskilt anpassad för de med funktionsnedsättningar, men de får väl se till att ordna vad som behövs, om jag tvingas att vara där. För det kan väl inte vara meningen att man ska behöva köpa en dator för att kunna föra anteckningar? Folk fattar inte smärtan och ansträngningen av att vara på en skola, bland folk, och försöka koncentrera sig på något annat än smärtan. Skit samma, jag hoppas att jag får tag på honom. Sen ska jag till vårdcentralen och träffa husläkaren. My god, vilken hemsk dag det kan bli, önska mig lycka till.

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2012/10/vidrig-dag/

Full rulle

Jag är sjukt trött! Min syster kom hit med sin dotter på förmiddagen, och det var full rulle i stort sett hela tiden. Först var det presentutdelning, för hon hade pysslat ihop de här fina halsbanden till oss. Älskaren R fick det vänstra (för killar ska minsann ha halsband också), för det hade tydligen killfärger. Bra att veta! Mitt är med gröna och blå pärlor, vilket matchade utmärkt till min gröna tröja.

Halsband som min systerdotter gjort av pärlor

Sen åt vi lunch, och vi bakade en äppelpaj tillsammans. Paj brukar ju slå högt, men det enda som verkligen var riktigt roligt var att ge katterna mat, och framför allt godis! Pajen var inte alls intressant i jämförelse. Hon ville gå och lägga ut kattgodis lite överallt, och sen ville hon mata dem direkt ur handen, sen ville hon plocka upp godiset och lägga det i leksaksbollen, så att de kunde leka fram det. Sen upprepades hela proceduren kanske 30 gånger.

Någon gång på eftermiddagen fick hon akut trötthet (och jag också!), så då blev det tårar och hemåkning. Det var tänkt att vi skulle gymma, men när man är så trött att det rycker i flera muskler i ansiktet, och allt jag gör är att gäspa, då är det inte kul. Jag är inte trött för att jag sover för lite, utan för att det gör väldigt ont. Annars hade jag gladeligen åkt dit, och förmodligen blivit piggare av att träna också. En promenad blev det i alla fall. Nu måste jag ladda inför hemskheter i morgon, på återhörande.

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2012/09/full-rulle/