Magknip!

I går vaknade jag med världens magknip, likaså i dag. Nästan varje dag den här veckan har varit likadan (antagligen på grund av någon medicin), men i dag är det i alla fall rimligt att jag har ont i magen. Älskaren R och jag trotsade rusningstrafiken och körde norrut genom stan på kvällen, hem till mina föräldrar. Syrran och hennes kid var också där, men de stannade inte så länge.

Det bjuppades på grillad oxfilé med ugnsrostade potatisklyftor, morötter och lök, sallad, vitlökssmör och bearnaisesås. Sjukt gott, jag köper ju aldrig riktigt kvalitetskött nu för tiden, med min inkomst. Jag åt, åt och åt. Sen blev det efterrätt, någon sorts kaka med citron och röda vinbär, och vaniljglass. Så jag åt två stora portioner av det också. och knäppte upp bältet… Jag tycker att jag åt riktigt, alldeles för mycket, men det var ändå lite i jämförelse med R!

Biff, kött, entrecote

Sen blev det snack och kaffe ett bra tag, innan vi rörde oss vidare söderut igen, ända ner till lantstället. Kom fram strax efter ett i natt, och det blev sängen på en gång efter bäddning. Men mer om resan senare, den var inte kul. Magknip redan då, såklart. Det måste gå över snart, för vi har köpt kräftor! Då duger det fan inte att sitta och peta i maten för att man har ont i magen! Ska se om lite frukost hjälper, annars tänker jag förmodligen sitta här dubbelvikt en stund till… Vad ska du göra i dag?

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2012/08/magknip/

Kyckling utan huvud

Det gjordes tester under franska revolutionen på hur länge man är vid medvetande efter att man blivit dekapiterad, och jag har för mig att hjärnan hängde med i någonstans runt 15 sekunder efter att huvudet skilts från kroppen. Ganska läskigt. Och man har ju hört historier från förr i tiden när kycklingar springer omkring i några sekunder, efter att de har fått huvudet avhugget. Men man förväntar sig ju alltid att en kyckling dör inom kort när man hugger huvudet av den, eller hur? Tänk om!

Kycklingen Mike levde i 18 månader, mellan 1945 och 1947, efter att hans ägare Lloyd Olsen huggit huvudet av honom. Lloyds fru Clara ville ha en fin kyckling med halsbenet kvar att bjuda sin mor på till middag. Kycklingen Mike verkade inte bry sig nämnvärt om att huvudet var borta (inte för att han kunde bry sig heller), utan levde troligtvis ett ganska bra liv utan skalle. Och han slapp hamna på någons tallrik.

Kycklingklubba med sallad och tomat

Det var i Fruita, Colorado, som Mike skulle bli nackad. Hans ägare missade hjärnstammen, och en blodpropp gjorde att han inte förblödde. Mike började gå omkring nästan som vanligt efteråt, om än lite klumpigt. Han försökte putsa sina fjädrar och gala, men det gick liksom inte utan huvud. Galandet blev någon sorts gurglande halsljud… Olsen bestämde sig för att ta hand om Mike, och matade honom resten av livet med mjölk och små majskorn genom en pipett. Mike växte och blev en stor och välmående tupp, som levde precis som alla andra i hönsgården.

När Mike hade vant sig vid en tillvaro utan huvud kunde han klättra upp till den högsta sittpinnen alldeles själv, och gick gärna omkring och försökte picka efter mat med sin hals. Ryktet spreds, och ägaren turnerade med Mike, som drog in så pass mycket pengar att folk nackade kycklingar på löpande band för att försöka lyckas med samma sak. Ingen annan levde mer än en dag eller två. Mike dog efter att ha drabbats av andningssvårigheter, när ägaren inte hade kycklingens rengöringsredskap till hands för att rensa luftstrupen.
På sätt och vis är det en ganska rörande liten historia, och eftersom Mike mådde bra, var frisk och stark (förutom det där som saknades) och togs väl omhand, fanns det inte mycket djurrättsaktivisterna kunde klaga på. Tror ni mig inte, eller vill ni veta mer? Kolla in miketheheadlesschicken.org.

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2012/08/kyckling-utan-huvud/

Att flytta

Det är jobbigt att flytta. Ibland roligt, men alltid jobbigt. Kom att tänka på det, då en av grannarna i huset håller på att flytta ut, och jag har sett dem kånka och bära saker konstant i flera dagar. Nu har jag inte tänkt flytta på länge, för jag har det väldigt bra där jag bor nu, men innan jag kom hit blev det tre flyttar på knappt lika många år. Och med min rygg är det inte bara jobbigt, det är i stort sett omöjligt att göra själv.

Lastbil

Inte bara ska saker gås igenom och packas ner, det ska städas, bäras, köras och packas upp också. Att flytta blir liksom ett långt projekt, som ibland tar väldigt lång tid att få färdigt. Har bott nästan två år här nu, och jag har fortfarande inte fått upp en del saker på väggarna, till exempel. Det ska väljas vilka saker som ska vara framme och användas, vilka som får ligga och vila i förrådets och vilket som inte har någon plats på något av ställena. Vill man ha samma gardiner, pynt och tavlor som på förra stället, eller ska det vara helt annorlunda?

Många tar nog bara med sakerna och arrangerar allt så att det i stort sett likadant som förut. Samma tavlor i samma rum, samma ordning i skåp och lådor, samma färgskala i rummen. Invant är bekant och enkelt, men jag gillar förändring. Små ändringar kan ge en helt annan känsla, ett nytt ljus och kanske ny energi. För mig funkar det så i alla fall, och jag fick ju till en ommöblering här hemma i vardagsrummet i vintras.

Det är svårt att göra på så många olika sätt är, utan att ha bokhyllor och skrivbord och sånt mitt i rummet. Nu har jag inte ens något skrivbord eller någon kontorsliknande plats, för det ryms inte. R har så många, och så konstiga saker som han absolut vill ha här men aldrig används, så det går åt många hyllor i onödan kan jag tycka. Flera hyllmeter kursmaterial (nej, han pluggar inte) och pärmar som han inte har tittat i sen de ställdes här, till exempel. Som sagt, att flytta är en lång process…

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2012/08/att-flytta/

Dagens bästa idé och snack om mat

I kväll åker vi och blir lite bortskämda med mat hos mina föräldrar. Det talades om att grilla, och det ska bli gott! Har inte grillat så mycket i sommar, och det är synd, för jag älskar en god grillad köttbit! Djur ska ha ett bra liv, dö fort och serveras med god sås, annars har jag ingen lust att äta dem. Hoppas bara att älskaren R kommer ifrån jobbet i hyfsad tid, så att vi inte blir så sena.

Efter middag och snack ska vi nämligen fortsätta ner till lantstället. Det var tre veckor sedan sist, så det ska bli väldigt skönt att komma tillbaka. Man får liksom passa på så länge det inte är kallt ute. Om jag mår bra nog ska jag nog försöka mig på att titta efter lite kantareller, för det sägs ju att det är gott om dem. Bigarråerna lär ju vara borta nu, men det kanske finns lite äpplen eller annat kul som kan bli en paj eller något sånt. Det finns så mycket gott man kan förvandla till fantastisk mat där!

Kantarell. Mat på lantstället.

Just ja, jag fick precis en alldeles briljant idé! Tänk om man skulle ta och köpa med sig ett paket kräftor! Åhh, fan vad smart jag är! Jag älskar verkligen kräftor. Älskar, på riktigt. Det är något av det godaste jag vet. R äter dem också, men inte alls med samma entusiasm, för han sitter mest och skrattar åt mig. Han tycker inte att det är ordentlig mat, för det tar sådan tid att få ut en liten bit att äta, så han käkar mycket hellre bröd med ost eller något helt annat. Men det skiter jag fullständigt i. Ja, det blir nog kräftor. Dagens bästa idé hittills (klockan är bara 08.23, men ändå…)!

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2012/08/dagens-basta-ide/

Möte med arbetsterapeuten

I dag kom äntligen arbetsterapeuten/ergonomen från Arbetsförmedlingen till jobbet för att se hur de kan hjälpa mig. I och för sig slutar jag om två veckor, så sett som hjälp på arbetsplatsen är det ju helt förkastligt. Och förra gången jag jobbade ringde de ju två månader efter att jag slutat… Men jag hoppades att hon skulle ha lite tips och råd för framtiden. Om det skulle bli någon sorts förlängning här, eller om någon annan behöver mig någon gång.

Vi pratade om det mesta som har med kontorsarbete att göra, sittande, stående, stolar, skärmar och handledsstöd. Arbetsterapeuten var verkligen trevlig och kunnig, och även om jag inte får någon hjälp den här gången heller, så är det skönt att veta att jag inte gör något direkt fel. Vi diskuterade ett eventuellt inköp av en stol, (om jag får mer jobb) som verkar riktigt bra, en HÅG Capisco. Eller något annat som kanske passar just mig lite bättre. Just den här kan man ha både som sadelstol, vanlig stol med ryggstöd, och så kan man vända på den så att man liksom lutar bröstet mot ryggstödet och vilar armarna på det också. Det låter skönt!

Jag bör ha en matta att stå på, och så måste jag höja skärmen på något sätt. Eftersom det gör ont när jag har armarna böjda för länge, så har jag gärna bordet ganska lågt så att armarna kan vara hyfsat raka när jag skriver, och då hamnar skärmen för lågt. Så det ska jag också försöka se om det finns några extra på jobbet som ingen använder, för det är ingen idé att köpa något nu.

Nåja. Annars snurrar världen på som vanligt, har jag förstått. Jag har mycket att tänka på angående jobb, sjukersättning, intyg, läkarbesök, framtiden, ekonomi, företagande och att överlevnad. Och för övrigt tycker jag att det är förjävligt att någon annan enligt lag ska behöva betala för mig bara för att vi bor under samma tak, jag vill klara mig själv.

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2012/08/mote-med-arbetsterapeuten/