Fest på gång

Jag höll på att få en mindre hjärtinfarkt när kattskrället poppade en ballong. Han blev knappt rädd, idioten. Först jagar han dem kors och tvärs, och ser ut som ett barn på julafton. Sen biter han på dem! Det ligger fortfarande ballonger lite här och där efter partajet, i morse hittade jag en i duschen. De får väl finnas kvar tills luften har gått ur dem, eller mig…

katt har smällt en ballong

Nu är vi på väg till stan, jag och älskaren R. Där går vi åt olika håll, han mot le grande båt som tar honom till Åland (eller längre, jag har faktiskt ingen aning, och bryr mig inte heller så länge han kommer hem med en kartong gröna kulor), och jag ska träffa bästa vännen M och gänget för att gå på bio. Sen blir det piratpartaj hemma hos M. Har faktiskt inga piratattiraljer att ha på mig, men det blir nog inte så lyckat med ögonlapp på en 3D-film i alla fall.

Det blir taxi hem i kväll, skönt! Att åka hem från M mitt i natten tar minst en timme om man ska åka med kollektivtrafiken, och en gång på nyårsafton tog det tre timmar. Helt sjukt, med bil tar det ungefär en kvart. Ska försöka sova länge i morgon bitti, så att jag orkar vara uppe länge på söndag natt när vi åker också. Skiter fullständigt i om jag är trött på måndag morgon, jag lär inte kunna sova ändå. Förresten, visst är man snygg i 3D-brillor? Tror jag ska ha dem på mig på väg hem till M sen.

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2012/04/fest-pa-gang/

Trasiga byxor

Men åhhh vad irriterande! Jag har spräckt ett par byxor! Det hände när jag satte mig på huk (så klart), och det blev en stor reva på insidan av låret. I och för sig inga snygga byxor, utan hemma- eller arbetsbyxor, såna där army pants med en massa fickor. Har verkligen älskat dem, och de har hållit länge. Går det fortfarande att handla snygga army pants i tjejmodell? Har inte sett såna på länge, men å andra sidana har jag inte letat.

Det är himla kul med pinsamma klädhistorier. Som min, fast jag var ensam när det hände, och det lät inte ens särskilt mycket. Min pappa spräckte sina finbyxor på en skolavslutning någon gång, jag tror det var när jag gick i första klass. Det var urkul! Mitt ex fick en hel tallrik mat i knät en gång på lyxkrog, det var också lite roligt. Kanske inte så kul för den som råkar ut för det, men jag brukar inte skämmas. Det är ju kul om någon annan kan skratta åt det också!

Nån som har råkat ut för en pinsam klädfadäs ni känner för att dela med er av? Ut-och-in eller bak-och-fram på jobbintervjun kanske? Eller underkläder med Snobben-tryck på läkarbesöket hos den unga, snygga läkaren?

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2012/04/trasiga-byxor/

Cykla på vintern

Nix, det blev inte någon lunch i dag. I stället blev det värktabletter och snöblandat regn. Stackars brevbäraren var ute och cyklade i tre plusgrader i skiten, med tunn jacka och utan vantar och mössa. Jag tyckte lite synd om honom. När jag var riktigt liten ville jag bli brevbärare, för då fick man cykla på vintern. Det fick aldrig jag, och det var roligt att cykla. Det är fortfarande roligt, helst genom skogen där det är gropigt, skumpigt, lerigt och skitjobbigt. Men det fixar jag ju inte nu.

Ja, det är tur att man får lite andra preferenser när man växer upp. Jag hade förmodligen ångrat mitt yrkesval ganska mycket såna här dagar. Denna ensamma fredagkväll tänker jag ägna åt att äta popcorn, dricka ett glas vin eller två, tycka lite synd om mig själv och mota bort den där jäkla förkylningen så gott det går. Kanske läsa en tidning, den på bilden ser ju onekligen intressant ut.

Arga Klara på omslaget av Vogue

Huvudet bultar och näsan känns lite halvtjock, men allt sånt förstärks när man har lite extra ont någon annanstans, så det kanske inte ens blir något av den. Eller så är det pollen, fast jag har knappt varit ute, och det både regnar och snöar. Eller så är jag inbillningssjuk. Det ska förresten vara runt noll grader och snöblandat regn hela Umeå-vistelsen, och både resan upp och ner. Det känns inte helt ok, men inget att göra åt det. Får väl hålla mig inomhus så gott det går när vi är där. Nog om det. Vad ska du göra i kväll?

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2012/04/cykla-pa-vintern/

Familjeliv

Jag får lite kväljningar när jag läser en del bloggbeskrivningar som handlar om familjeliv. Alltså, självklart får man skriva om vad fasen man vill, men sånt här tilltalar väl ingen förutom de allra närmast sörjande (om ens det)? Eller har jag fel? Varför lägger man upp sådana bloggar på topplistor, i traffic exchanges och annat där många faktiskt letar efter intressanta bloggar att följa?

”Jag är en 25-årig sprallig tjej som njuter av ett härligt familje liv i Alingsås med min make Glenn och vår älskade dotter Nåvah (2009-10-10). Nu väntar vi vårt andra kärleks barn, en Nheho! I min blogg får du läsa om vår härliga och fart fyllda vardag tillsammans med släkt och vänner, och mina shabby chic projekt”.

I själva bloggen kan man sen antagligen läsa om att Nåvah har smakat en bulle och ni inte vill äta något annat, och hur barnkammaren ska få nya blå tapeter och shabbade möbler så att det passar Nheho. För han vill minsann inte bo i ett ”princess rum”, trots att han fortfarande ligger i magen. Och så vidare. Äh, jag vet inte. Jag förstår inte hur man kan tro att hela världen vill läsa om vardagen i ett vanligt familjeliv. Och missförstå mig inte, de flesta gillar inte min blogg heller och det skiter jag i. Men jag säger i alla fall vad jag tycker.

Och så alla som tycker att de är så annorlunda och unika, så pass mycket att de tjatar om det hela tiden. Det är ändå våra åsikter och vår moral som skiljer oss från varandra, men det är sällan någon skriver om vad de faktiskt tycker. Särskilt bland de som påstår att de är unika. Tråkigt.

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2012/04/familjeliv/

Patetiskt

Jaha, fredag. Det var tänkt att jag skulle åka till arbetsplatsen där jag arbetstränade senast för att käka lite lunch med fina kollegor, och snacka lite. Jag var så sjukt trött och hade skitont i går kväll, att jag redan då var osäker på om jag skulle kunna komma iväg. Nu känns det som om jag har någon sorts förkylning på gång, som bara väntar på att bryta ut och förpesta min tillvaro lite mer. Jag tror jag stannar hemma. Tror. Skulle gärna gå på stan en sväng också. Äh, vafan, jag ska försöka trycka i mig två piller av varje sort och se om det blir något bättre.

Mediciner, piller, smärtstillande

Älskaren R ska kolla över bilen i kväll så att allt är okej till vår roadtrip på söndag, så honom får jag knappt se förrän vi åker då. Kanske frukost i morgon bitti. Ergo: Det skulle vara himla trevligt att träffa lite folk. Men i morgon kväll är det piratkväll (fest), och det vill jag verkligen orka med. Verkligen. Dessutom är det ju åtta timmar i bil på söndag…

Visst är det löjligt? Måste prioritera bort att gå ut och luncha, för att orka med något i morgon. Sjukt, irriterande och löjligt. Så ska det inte vara när man är ung och äventyrslysten. Töntigt, på gränsen till patetiskt. Det blir säkert bättre om jag kommer iväg och gör något (i alla fall för humöret), men ändå tar det verkligen emot. Äh, jag får se. Ni också, förmodligen.

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2012/04/patetiskt/