Men åh vad dåligt jag har sovit! Typiskt. Låg och funderade på skleroseringen och hur det kommer att gå, för den här veckan är ju min sista på jobbet också. Min nye arbetsförmedlare ringde och ville boka en tid med mig och min chef på fredag. Han har fortfarande inte svarat på om det är möjligt att förlänga praktiken, eftersom jag var borta ett par månader efter operationen.
Antar att det är det han vill prata om, är inte helt säker på varför ett sånt samtal inte kan ske på telefon. Han ska i alla fall (om min chef har tid, alltså, ska prata med henne i dag), lägga hela sin förmiddag på detta och åka till mitt jobb för ett möte. Inte konstigt att det dröjde ett halvår innan jag ens fick träffa en handläggare med inriktning på funktionshinder för första gången!
Ja ja, jag ska inte klaga, jag tar all hjälp jag får! Han lät trevlig i telefon i alla fall. Nu: Jobba. Sen: Tortyr.
2 kommentarer
Jobbigt! Jag hoppas att det blir en bra lösning!!!
Tack, det blir det säkert!