Ryggskottet börjar ge med sig en aning nu. Varenda cell i kroppen säger emot när man rör på sig, samtidigt är det bara det som hjälper. Eller i alla fall påskyndar tillfrisknandet. Alla som har haft ryggskott vet att man i stort sett bara vill ligga helt still och absolut inte röra sig, så det krävs en stark vilja (och en massa värktabletter) för att faktiskt lyckas vara ute och promenera!
Det är ändå något man kan vänja sig vid. Jag har tappat räkningen på antal ryggskott sedan operationen i somras, jag tror att det här var någonstans kring nummer 10 eller 11. Man lär sig vilka rörelser som funkar, och vad man ska undvika. Det kan vara så lite som att sträcka sig på ett visst sätt, eller spänna en viss muskel. Hur som helst, det suger.
Jag har haft tur med vädret den här gången i alla fall. Det är inget vidare när man måste gå konstant och röra på sig, och det spöregnar eller blåser småspik! Nollgradigt och vindstilla är faktiskt skitbra, med tanke på att det är januari…
2 kommentarer
Jo det är ju så att rörelse hjälper. Jag stelnar till så jäkla lätt annars och då blir det ÄNNU värre! Men – ta i trä! – jag har klarat mig sen julen 2010 nu…
Hoppas det ger med sig för dig nu!
Ja, nu jävlar räcker det. Min snygga sjukgymnast ska få klämma i morgon, sen räknar jag kallt med att vara i toppform. 😀