I dag är det sista dagen på min arbetsträning. Det känns lite sorgligt, jag har verkligen trivts bra. Pratade lite med min arbetsförmedlare i går om det här med lönebidrag, och det är tydligen något man får sätta sig ner och diskutera. Jag ska kolla med chefen i dag hur det ser ut, och hålla tummarna.
Har med mig ett gäng muffins till alla fina kollegor. Kardemumma och äpple, riktigt saftiga och goda. Älskaren R blev helt till sig, och frågade om han fick smaka. Såklart, jag gjorde ju en dubbel sats med tanke på hans kakfrossa! Sist jag hade med mig något till jobbet gjorde jag inga extra, det var tydligen riktigt jobbigt att känna lukten och se dem, men inte få röra…
Helgens planer hittills är osäkra. Eventuellt blir det spelkväll (eller snarare eftermiddag) med fikaknytis på söndag, om jag orkar. Och så middag hos päronen. Det är en bit att åka. Det enda som är helt klart är att jag ska ha sovmorgon och träna ordentligt.
4 kommentarer
Hoppa till kommentarformuläret
Kram till dig!!!
Jaa, det var konstigt att inte åka till jobbet idag… (Jag har semester mina tre sista arbetsdagar.) Men jag ska iväg och föreläsa i eftermiddag 😀
Håller tummarna!
Ett period i mitt liv terapi-bakade jag. Det var bra för mig men inte för min omgivning! 🙂 Blev riktigt sugen att börja igen när jag såg dina goda muffins.Fast den här gången skulle jag nog terapi-äta också.
Haha, jag tycker att det är roligare att baka och bjuda, än att äta själv!