Har fått anorexia

Det blev inte så hemskt hos läkaren som jag trodde. Vi pratade mest, han kollade mitt allmäntillstånd och försäkrade sig om att jag inte har tänkt ta livet av mig. Sedan pratade vi träning, och jag fick några nya övningar. Och medicin. Arcoxia, hette den, men jag har redan sagt anorexia flera gånger av misstag, så den kommer i fortsättningen att kallas för det. Nej, det var inte allvarligare än så.

Har fått anorexia

Det är en icke-steorid antiinflammatorisk medicin (NSAID) som används mot långvariga inflammationer i stora leder och ryggen, som reumatism och gikt och sånt. Och så mot Arga Klara. Min förre smärtläkare sa att jag inte skulle använda NSAID, för att de kan förvärra astma. Nu lider ju inte jag av astma, förutom en gång då jag fick det i kombo med lunginflammation. Då låg jag och andades syrgas i en vecka på Södersjukhuset. Det var ingen höjdare, så jag är skeptisk till alla sådana, även Ipren.

Hur som, jag ska prova i en vecka till att börja med. Efter besöket där åkte jag in till city och strosade. Såg någon som verkade bekant, men som jag inte riktigt kunde placera. Han hamnade i kändis-facket, har säkert sett honom på TV någonstans. Han glodde på mig. Hmm, undrar om det inte var någon jag kände igen från någon annanstans då? Eller ännu värre, någon jag känner?! Hälsade inte, och har fortfarande inte kommit på vem det var.

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2012/02/har-fatt-anorexia/

4 kommentarer

Hoppa till kommentarformuläret

    • Tantilurafebruari 13, 2012 kl. 17:06
    • Svara

    Kommer ihåg det där med att känna igen folk men inte kunna placera dom. Jag bodde ju i samma Stora Staden som du förut och där tror jag det är lättare att det blir så för även om man vistas på ungefär samma ställen ofta så lär man ju inte känna folk ändå. Nu menar jag typ folk som jobbar i butiker man ofta springer i och annat liknande som man kan känna igen fast man inte känner dom.
    Här på landet är problemet det omvända – här vet man att man känner dom och då är det svettigt när man inte minns varifrån och / eller vad dom heter! 😀

      • februari 13, 2012 kl. 17:31
      • Svara

      Ja, jag har jobbat i butik – alla känner apan, men apan känner minsann inte igen en käft! 🙂 Haha, kan tänka att det blir jobbigare när man ”borde” veta!

    • Tofflanfebruari 13, 2012 kl. 19:16
    • Svara

    Hoppas meducinen funkar! Annars blir det krumelurpiller!!!

    Har du kommit på vem det var du såg, än??? Man blir ju nyfikis, juh!

      • februari 13, 2012 kl. 19:25
      • Svara

      Det hoppas jag också! Ingen aning om vem det var, han såg ut som Rolf Lassgård fast med glasögon.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.