Jaha, fredag. Det var tänkt att jag skulle åka till arbetsplatsen där jag arbetstränade senast för att käka lite lunch med fina kollegor, och snacka lite. Jag var så sjukt trött och hade skitont i går kväll, att jag redan då var osäker på om jag skulle kunna komma iväg. Nu känns det som om jag har någon sorts förkylning på gång, som bara väntar på att bryta ut och förpesta min tillvaro lite mer. Jag tror jag stannar hemma. Tror. Skulle gärna gå på stan en sväng också. Äh, vafan, jag ska försöka trycka i mig två piller av varje sort och se om det blir något bättre.
Älskaren R ska kolla över bilen i kväll så att allt är okej till vår roadtrip på söndag, så honom får jag knappt se förrän vi åker då. Kanske frukost i morgon bitti. Ergo: Det skulle vara himla trevligt att träffa lite folk. Men i morgon kväll är det piratkväll (fest), och det vill jag verkligen orka med. Verkligen. Dessutom är det ju åtta timmar i bil på söndag…
Visst är det löjligt? Måste prioritera bort att gå ut och luncha, för att orka med något i morgon. Sjukt, irriterande och löjligt. Så ska det inte vara när man är ung och äventyrslysten. Töntigt, på gränsen till patetiskt. Det blir säkert bättre om jag kommer iväg och gör något (i alla fall för humöret), men ändå tar det verkligen emot. Äh, jag får se. Ni också, förmodligen.
4 kommentarer
Hoppa till kommentarformuläret
Försök gå på lunchen! Eller ta färdtjänst! Jag tror att det blir bättre om du kommer iväg. Men tvinga dig inte om det känns övermäkta.
Patetisk är du aldrig!!!
Jag vill gärna, men jag håller på att gå av på mitten. 🙁 Jag är inte ett dugg patetisk, det hållet jag med dig om! 🙂 Men situationen… Ja.
Jag vet hur det känns när man måste prioritera, avboka och allt det där. Det suger. Jag hoppas vi ses i dag istället. Kram!
Det gör vi! Kram!