Stäääängt

I dag ska jag träffa syrran. Hon ska komma till stan, och vi ska luncha någonstans. Kanske blir det lite promenerande och fönstershoppande också. Jag skulle behöva besöka Systembolaget, men det är ju självklart inte öppet när jag behöver gå dit. Är det någon som är förvånad? Inte jag. Det här med stängda butiker börjar bli normalt för mig nu… Jag skulle även vilja gå till Hötorgshallen, men där är det fan aldrig öppet på söndagar eller röda dagar.

De asiatiska mataffärerna borde väl inte vara så påverkade av påskhysterin, att de har stängt? Nä, då jävlar. Jag sov förresten som en klubbad säl i natt. Sitta i bilen lite för länge är lika med huvudvärk och trötthet, och det i kombination med starka smärtstillande ger ett litet lätt illamående också. Var helt orkeslös i går kväll. Nu känns det bättre, och lite frulle och kaffe på det här så kan det bli riktigt hyfsat.

Kaffe i en vit kopp. Smärta på behandling, så vi fikade hemma.

Sista lediga dagen för många, så jag räknar kallt med att det är skitmycket människor på stan. Folk börjar väl gå varandra på nerverna när de är hemma och umgås så mycket och släkten är inblandad, så förmodligen måste många ut för att inte braka ihop fullständigt och skiljas eller börja slå varandra…

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2012/04/staaaangt/

4 kommentarer

Hoppa till kommentarformuläret

    • Tofflanapril 9, 2012 kl. 09:54
    • Svara

    Underbara Klarsynta tankar! 😀

      • april 9, 2012 kl. 10:05
      • Svara

      Haha, tack!

    • Anna Mariaapril 9, 2012 kl. 11:46
    • Svara

    Att umgås under storhelger – hahahahah! Det är verkligen ett tillfälle för test av tålamod. Förutom min vuxna dotter (min vuxna son studerar på annan ort) så har jag alla mina släktingar i södra Sverige och när vi träffas, då träffas vi och jag gillar verkligen när de kommer och hälsar på, men vi tycker alla det är väldigt skönt när vi återgår till det normala. Storhelgerna kan bli lite mycket ibland. Den här helgen har varit lugn och då blir jag låg för det. ”Min närhet” har varit här och det var tur, för ett tag tyckte jag synd om mig själv – det är ju så förbannat långsamt att vara sjukskriven och till slut vet jag inte hur jag vill ha det. Det blir som en gnällig unge. Jag är inget bra på att bli sittande så här – jag antar att du hajar.

      • april 9, 2012 kl. 14:10
      • Svara

      Jag hajar! Man blir liksom sur för allt, oavsett om det är rätt, fel eller mittemellan!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.