Förseningar

Tredje dagen åkandes kommunalt, och även tredje gången i rad det är något knas med tågen på morgonen. De ska gå var sjätte minut, men jag har fått vänta en kvart varje morgon. På en perrong som är så belamrad med folk, och ett tåg som är så fullt att man måste ha lottovinnartur för ens komma på utan att någon knuffas. Och varje minut tunnelbanan är sen, betyder en minut mindre vila någonstans på vägen när det behövs. Ju mer folk det är, desto mer vila behövs.

Och tro inte att jag är sent ute, jag börjar klockan nio och själva resan tar en halvtimme. Jag går hemifrån halv åtta, och med promenad och väntetid på byte till buss borde resan ta på sin höjd trekvart. Då borde jag ha en halvtimmes vila tillgodo, och ändå vara på jobbet en kvart innan start. Men icke. SL, hur svårt kan det vara? Tro inte att livet är särskilt lätt med ett funktionshinder, när man tvingas jobba och åka kommunalt för att färdtjänsten är så oflexibel. Inte för en minut, för det här är inget liv.

Tunnelbana perrong

Hoppas att Arbetsförmedlingens ergonom hör av sig snart, för armbågarna och axlarna börjar redan rasa totalt. Det märks så tydligt hur mycket sämre de har blivit, sedan de lederna började göra ont för 3-4 år sedan. Senaste svängen jag jobbade, juni-januari, hörde jag ingenting, och jag fick inte tag på henne heller. Hon ringde i mars och ville boka in ett besök. Eh? Nåväl, min arbetsförmedlare har sagt att hon ska ringa, och de vet ju att jag har börjat jobba. Jag vill inte sjukskriva mig efter två veckor på jobbet för att jag inte har rätt utrustning för att klara av det, när de faktiskt har varit så sjyssta och anställt mig. Det skulle vara spiken i kistan, för mig alltså. Misär.

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2012/06/forseningar/

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.