Sjukhusmat

Jag kom att tänka på det här med sjukhusmat. Alla som har legat på sjukhus vet att det i sig är fruktansvärt, och att det enda man har att se fram emot på dagarna är maten. Dels är man ju så sjukt hungrig, eftersom kroppen jobbar som aldrig förr när man är sjuk eller skadad. Under ett år hade jag otur nog att ligga två veckor på sjukhus, vid olika tillfällen, och båda gångerna var jag hungrig som en gnu, hela tiden.

Maten kommer i riktigt små portioner. Två potatisar, en bit fisk och en deciliter sås (som var klumpig och vidrig och därmed inte åts upp), hamnade ungefär på ynka 300 kcal. Kanske det dubbla om såsen hade gått att äta. Och så något liknande till middag. Frukosten bestod av ett glas juice, en kopp kaffe och två pyttesmå smörgåsar med ljummen hushållsost. Om man ville fick man en smörgås eller två på kvällskvisten också. På en dag kom man upp i nästan 1500 kcal, om man rensade tallriken. Och det gick oftast inte. Inte en färsk grönsak i sikte, bara konserverade.

Ett vanligt dagsbehov om man är normalt aktiv är ca 2000 kcal, och trots att man ligger ganska stilla på sjukhuset så går det åt mer än så för att bli frisk. Jag var konstant hungrig båda veckorna när jag låg inne, och det är inte okej. Jag fick be älskaren R gå att köpa extra mat för att jag skulle orka. En gång kom sköterskan med en lunchtallrik under lock och bad om ursäkt för att det var kalvsylta. Fine, det är många gamlingar på sjukhus, och förmodligen fler av dem som gillar kalvsylta än de i min generation. Vet ni inte vad kalvsylta är? Tänk er det engelska namnet, ”jellied veal”. Precis så.

Det var bara det att jag inte kunde käka just då. Hon ställde maten på bordet, och efter en kvart skulle jag hugga in. Tänkte i alla fall äta potatisen och rödbetssalladen. Man är inte ett dugg kräsen när man är så hungrig att man knappt orkar stå, men fy helvete så vidrigt det var! Kalvsyltan hade smält till en grå massa, och gelén den låg i hade sugits upp av potatisen. Den kokta och skalade potatisen hade förmodligen blivit värmd mer än en gång, för den hade liksom tre skal, i varierande hårdhet.

Potatis

Det i kombination med lukten av sjukhus och gamla människor, samt svår smärta gjorde att det bara vände sig i magen. Jag försökte verkligen äta, men det var helt omöjligt. Inte för att jag knappt sov överhuvud taget på sjukhus, men den natten var jag verkligen vaken hela tiden och försökte tänka på något annat än mat. Ja, självklart bad jag om några mackor både då och på kvällen, men det jag fick var en droppe i havet.

När man hör om folk som har legat på andra sjukhus verkar det ha varit helt okej, och när man kollar på bilder så är portionerna mycket större. Så har det inte alls sett ut i verkligheten, och efter båda gångerna har jag gått ner flera kilo. Det första jag har gjort har varit att beställa en pizza, och utan problem ätit upp hela – det händer aldrig annars. Man undrar lite hur nutritionisterna på Södersjukhuset jobbar, de kanske tänker att maten smakar godare när man är väldigt hungrig. I och för sig sant. Men smaken är egentligen sekundär, man kan väl ändå få lite kalorität mat så att man i alla fall har en liten chans att bli mätt? Är man hungrig hela tiden spelar det ingen jävla roll hur god maten är.

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2012/06/sjukhusmat/

4 kommentarer

1 ping

Hoppa till kommentarformuläret

    • frk Frida Fortissimajuni 26, 2012 kl. 21:22
    • Svara

    Ha! SÖS! Så klart! Jag låg där ett dygn i höstas och det var en himla tur att det var så kort tid ska jag säga. Jag är allergisk mot komjölksprotein och herre jäklar vilket krångel det var! Det är ju inte direkt någon ovanlig allergi jag har, men det var uppenbarligen riktigt svårt att lösa. Jag var verkligen hungrig som en varg när jag kom hem,

      • juni 26, 2012 kl. 21:30
      • Svara

      Oj! Ja, det verkar det som om SÖS är mycket sämre än alla andra ställen. Eller så har de bara ”otur” (jämt)… 😀

    • Tatianajuni 27, 2012 kl. 10:25
    • Svara

    Jag låg på DS i tre veckor hösten -07 . Först på infektion där det var oerhört bra mat . Så jag funderade på vad fölk klagade över. Efter tio dagar där så flyttades jag vidare till KK där maten var under all kritik . Jag gjorde en stoor operation och hade alltså behövt näring . Det serverades köttfärs på tvären och på längden och sönderkokt fisk . Hemskt .

    En del ur personalen tyckte att jag fick skylla mig själv då jag inte orkade att gå ut till matsalen ( var sydd med 44 stygn i magen liksom ) så jag gick på tre veckor ner 6 kg. Visserligen behövligt men inte just då jag behövde protenier .
    Mannen kom med mat och min rumskamrats mamma tog med extra mat till mig. När jag låg på DS 0909 och sade att jag var laktosintolerant så ställde det till bekymmer. Majj gadd alltså . Måste nog blogga om detta !

      • juni 27, 2012 kl. 11:00
      • Svara

      Gör så! På vissa ställen är det rent ut fruktansvärt!

    • Veckans plus, vecka 52 -december 29, 2013 kl. 17:55

    […] man plussa när man får diskbråck, ligger på sjukhus eller alla myndigheter bara motarbetar en? Sjukhusmaten, eller det fantastiska bemötandet man får av […]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.