Rädd för sprutor

Det verkar vara många som tycker att det gör ont att få en spruta i kroppen, alltså själva sticket. Det gör det väl inte? Det kan göra ont om de hackar med sprutan på till exempel ryggkotorna, eller om syftet är att träffa en nerv i kroppen, men det är ytterst sällan någon råkar ut för sådant. Och särskilt inte när det bara är blodprov eller standardvaccin.

En del vaccin och steroider kan göra ont när vätskan kommit in i kroppen, men själva sticket av sprutor i en arm gör faktiskt inte ett dugg ont. Så hur kommer det sig att så många tycker att just det sticket gör ondast?

Jag tänker inte ta upp fobi här, för det är inte en rationell rädsla. Bara den vanliga spruträdslan som finns lite överallt, alltså. Och den är vanlig, trots att sprutor är bra. De räddar liv, botar och skyddar mot sjukdomar, och lindrar smärta. De är bra vid alla tillfällen som inte involverar intryckande av olagliga droger i kroppen.

Men obehag och rädsla är inte smärta, det är andra sensationer. Kanske det är svårt att skilja på dem, tills man verkligen har upplevt båda. Nu tänker jag utgå ifrån att rädslan i de allra flesta fall är inlärd från våra föräldrar, för jag har aldrig hört talas om någon som har fått sprutfobi helt plötsligt i vuxen ålder.

Föräldrar gör många gånger en höna av en fjäder när deras barn ska få sprutor. Det räcker med en kvart i väntrummet på vårdcentralen för att höra hur folk skrämmer upp sina ungar helt i onödan. Varför ens säga att det kan göra ont? Är det inte bättre att vara positiv och låta barnet bestämma själv?

Det gör inte ont att bli stucken, det är oftast något bra som skyddar oss. Men barn kan ju inte skilja på känslor på samma sätt som vi, och självklart ligger gråten närmast till hands när de märker att de vuxna inte beter sig som vanligt.

De vuxna talar med ord som ”ont” och ”läskigt” om sprutor, helt i onödan. För det kommer ju tårar. Men det gör ju betydligt ondare med ett skrapsår, att bita sig i kinden, eller till och med att skära sig på ett papper… Vad är grejen med att vara rädd för sprutor egentligen? Rent logiskt så finns det ju ingenting att vara rädd för, och även om det gjorde skitont så är smärta som går över på en minut inte farligt, och inte något läskigt. Det är bara just smärta. Är du rädd för sprutor, och vet du i så fall varför?

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2012/08/radd-for-sprutor/

6 kommentarer

Hoppa till kommentarformuläret

    • Tofflanaugusti 11, 2012 kl. 14:09
    • Svara

    Jag blev rädd för sprutor, nålar och blod för cirka tio år sen i samband med en sjukhusvistelse. De stack och stack och stack och det kom aldrig nåt blod och kanylen ville inte in och droppet sprängde när det kom in i kroppen och fy te rackarns, sen dess är jag rädd! Innan var jag inte rädd alls.

    1. Ja, det kan jag förstå! Man får hoppas att sådant är undantag snarare än regel när det gäller att få sprutor!

    • Christinaaugusti 11, 2012 kl. 18:35
    • Svara

    Sprutan-nålen är inte det jag tycker är obehaget. Nä det är att det kanske kommer att göra ont. Jag fick nämligen väldigt många sprutor ett tag i min barndom och ’hälften’ av dom lyckades precis pricka in en nerv och eftersom jag fick dom i höften, lite bakåt, så var det ibland väldigt okula nerver som blev irriterade…..och det där sitter i.

    1. Ja, de där som ska in i en nerv är inget vidare roliga! Som tur är går det över! 🙂

        • Christinaaugusti 12, 2012 kl. 06:28
        • Svara

        Yepp! Jag har inte ett dugg ont numera…..:)

        1. Bra det!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.