Gårdagen, ja. Gjorde inte så mycket, det var dåligt väder och jag hade sovit riktigt illa. Inga värktabletter och inga sömntabletter brukar resultera i en dålig påföljdande dag, och mycket riktigt. Det slog inte fel nu heller. Dessutom blev jag jävligt trött av resan, och luftombytet. Åt lång frukost, degade inomhus och gjorde ingenting, kollade på när älskaren R tvättade av utemöblerna en sista gång för säsongen. Det regnade spindlar ur parasollet när han fällde upp det.
”Svärisarna” kom dit på eftermiddagen, och vi pratade en stund. Kom på en av grannarna med att gå in på tomten och titta in genom vårt fönster, men när R gick till dörren och öppnade var han på väg därifrån. Öh? ”Knacka på dörren om du vill något”, sa R, och fick till svar att han bara ville fråga om vi ville ha några äpplen från hans träd. Öh, knackar man inte på då i stället, för att titta in och smita? Jävligt konstiga människor.
Packade ihop oss och åkte därifrån vid sextiden. På väg hem ringde ”svärmor” och sa att hästen och åsnan som bor på bondgården bakom hade blivit avlivade. En av familjemedlemmarna på gården, som även är jägare, hade gjort det själv. Fy fan, det hade jag aldrig klarat. Jag tror dessutom att han hade växt upp med de där djuren på gården. Var och tittade på dem i går, och allt såg ut som vanligt, men jag visste inte att de var sjuka. Trist.
Här, här och här har de där djuren varit föremål för mitt intresse tidigare.
