Ett sjunkande skepp

Älskaren R kom tillbaka från kryssningen i går kväll, aningen sliten. Bandet som spelade på båten var tydligen oerhört menlöst. De hette Titanix, och om jag var kapten vet jag inte om jag skulle anlita dem. Lite som Status Quo – är det namnet som färgat bandets karriär…? Det gick uppenbarligen bra i alla fall. Undrar om det finns ett band som heter Bismarx också?* Jag fick i alla fall en finfin present! Mitt absoluta favoritgodis, och nej, jag är inte 80 år: Gröna marmeladkulor från Fazer.

Jag måste till skolan i dag. Med lite tur blir jag hemma resten av veckan, för jag orkar fan inte. Den här veckan ska vi dessutom bara repetera allt vi gjort hittills. Pratade med den nya läraren i fredags, och hon skulle ringa min arbetsförmedlare om att jag inte klarar av att vara där varje dag utan hjälpmedel. Eller ens då, eftersom vi inte gör något som kräver så stor tankeverksamhet ännu.

Fast det är lite grejen med bokföring, har man väl fattat hur det funkar, så behöver man inte tänka. Man behöver bara dubbelkolla så att man har skrivit rätt. Och det där kan jag, jag vill lära mig mer. Nu när vi har inloggningsuppgifterna kan jag se vilka dagar vi ska göra något annat, och då kommer jag självklart att vilja vara där. Äh, vi får se hur det går i dag. Skulle tydligen prata med någon och få lite annat att göra, men who knows…

*Bismarck, ett skepp som förliste år 1941, och närmare 2000 människor dog.


Missa inte...

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2012/10/ett-sjunkande-skepp/

1 ping

  1. […] bra då, faktiskt. Hos mig finns det inget godis att hämta i alla fall (förutom tre kartonger Gröna kulor från Fazer, men de ska jag äta upp själv), möjligen en mandarin och några russin. Jag firar […]

Kommentera!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: