Ibland får jag ett abrupt uppvaknande. Det här är, som många av er vet, min katt. Han är dum i huvudet. Det han älskar mest i världen (förutom mig, kanske), är skuggor som rör sig på en vägg. Här sitter han på mina fötter, i ljuset från sänglampan, och kollar på de oerhört intressanta skuggorna från mobilen. Så här mycket uppmärksamhet ger han aldrig något annars, knappt ens godis. Visst ser han smart ut?
När jag somnade låg han ovanpå sängkarmen bakom mig, den är en decimeter bred. När han hoppade ner sov jag inte längre. Fem kilo ludd landade med två tassar på min mage, men det kändes snarare som 50 kilo sten. Den som trodde att katter smyger ljudlöst och är smidiga, hade fel. Snacka om abrupt uppvaknande, när man nästan tappar andan!
Jag gick upp skittidigt i morse. Har inte ställt klockan på 06.00 på evigheter, tror inte jag har varit uppe och igång så dags sedan jag var i Umeå sist. Ny grupp i skolan i dag, får se hur det blir. Åkte dit tidigare i dag för att ta igen det de har gjort hittills, men från och med i morgon blir det mer normala morgnar. Rapport kommer så klart i kväll!
2 kommentarer
5 kilo ludd, kärlek och charm! Ska försöka att drömma om något annat än panikartad katthemsröra…kanske luddskalle II kan sitta på mim mage…och PRATA? Och jag är allergifri? Jepp!
Författare
Du har rätt, även om kärleken och charmen inte var det mest framträdande just då!
Usch, jag tycker så synd om alla som är allergiska mot saker de gillar! Att drömma om saker man vill men inte kan, är bara jobbigt!