”Jobbar” hemifrån

Jag stannade hemma i går, och tänker göra så i dag också. Jag orkar ändå inte sitta någon längre stund, och bordet kommer först på tisdag. Har faktiskt jobbat en del i dag med skolmaterialet ändå. Eller nej, förresten, inte jobbat. Jag har suttit och fyllt i uppgifter och svarat på frågor jag redan kan. Bara för att vi ska göra det. Dessutom är det ju samma skit som från början. Enkel kontering. Dessutom ville läraren ha mallen för konteringsrutor och balans- och resultatrapporter jag gjorde i Excel. Ska inte han lära oss Excel sen i alla fall?

Ja, whatever. Ska läsa lite sen, men jag hoppar nog över det vi ska ägna oss åt de kommande åtta veckorna. Kommer ändå behöva sitta där medan alla småpratar med den de sitter bredvid alldeles för mycket, från och med nästa vecka. Och tvingas till ögonkontakt med läraren, som inte ens har tagit reda på vad vi kan. Folk fattar inte att det ska vara tyst, vill man prata eller jobba tillsammans med någon får man gå ut. Inte heller fattar folk det där med handuppräckning och att vänta tills man får ordet.

Jag vet inte om det beror på ohyfs, upphetsning, eller en kombination av de båda, men det är jäkligt irriterande. Bara för att man räcker upp handen innebär det inte att man kan börja prata på en gång. Jag avskyr att det är bullrigt och stökigt precis hela tiden, och kunde jag skulle jag ta min uppgift och gå och jobba i ett annat rum. Men att ta med bord, stol, dator, sladdar, handledsstöd, matta, mousetrapper och uppgift – nej. Jävla kurs. Hoppas verkligen att Arbetsförmedlingen inte anmäler några fler dit. De krävde en av lärarnas avsked tidigare i veckan, och den vi hade förut kommer inte heller tillbaka…