Sur och arg

Så sjukt less, vilken fruktansvärd dag. Har skitont i dag, men jag tog mig ju till skolan för att i alla fall hälsa på den nya läraren och tala om varför jag inte är där. Jag tog alltså för givet att han inte skulle veta det, och jag hade rätt. Jag blev inte förvånad. Han var väldigt trevlig, välklädd och vältalig (även om många inte förstod vad han pratade om), men när vi började om igen med att skriva namnskyltar och han önskade att vi skulle presentera oss för varandra inför hela klassen, fick vi nog. Nån jäkla måtta får det vara. Namnskylt räcker. Inte för att det spelar någon roll vad vi heter i alla fall.

Sen började han om från början igen, med att specificera ord som ”kostnad” och ”utgift”. Alltså, ni förstår nivån vi är på, va? Det här är ändå vår sjätte vecka in i utbildningen, och vi gör samma sak nu som vi Uggla och bok, kunskapgjorde dag två. Som jag redan kunde innan jag kom dit. Han körde en väldigt annorlunda stil och ville att vi skulle läsa högt ur boken för varandra, så att vi skulle förstå bättre. Que? Det slutade vi med i mellanstadiet, tror jag. Hade så fruktansvärt ont, och jag var så sjukt arg, att jag gick efter en timme. Förklarade kort, och han var hygglig nog att lita på mig.

 

Medan jag väntade på taxin köpte jag födelsedagspresenter till min systerdotter, som blir fyra nästa vecka. Hon är i pysselstadiet, så det blev lite kontorsmaterial, som hon tydligen är storkonsument av för tillfället. Och en guldpenna, för det blir man glad av. Sedan dess har jag varit sängliggande och skrivit, men det får ni veta mer om i morgon bitti. Jag är för sur just nu.


Missa inte...

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2012/11/sur-och-arg/

2 kommentarer

  1. Jösses. Var hittar de dessa lärare? Kommer de från någon utbildning för analfabetiska flyktingar som ska lära sig grunderna i språket? Inte konstigt att lärare får ett rykte som stofiler med avsaknad av världsuppfattning och erfarenhet.

    Man undrar ju hur de tänker. Är det för lite begärt att de ska snacka med sin företrädare eller fråga deltagarna var de redan kan och börja från rätt ställe.

    När jag börjar en ny utbildning frågar jag alltid vad deltagarna kan och vad de vill lära sig. Därefter samarbetar vi för att nå dit vi vill eller som krävs.

    Du gjorde rätt som lämnade och mitt råd till dig är att försöka göra så mycket du kan hemifrån. Tror det är betydligt lämpligast och på köpet slipper du bli uppretad.

    Jag tycker det du beskriver är så dumt så jag måste springa en runda. 😀

    1. Jag vet inte. Alla är trevliga och tillmötesgående (även om de inte kan göra något för mig), men det spelar ju inte mig någon roll. Ska åka dit i morgon och få delar av de hjälpmedel vi provat ut. Allt utom bordet, vilket kan tyckas vore det viktigaste eftersom jag inte kan sitta ner. Får se hur länge jag stannar, det talades om möte också.

      Det är så jävla dumt alltihopa, så jag måste också springa en runda. :mrgreen:

Kommentera!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: