Självinsikt

En del människor har ingen riktig koll på sina egna förmågor och begränsningar – ingen självinsikt alls. Det märks extra väl på ett sånt ställe som där jag pluggar. Det finns alltid någon som tror att de inte klarar av uppgiften som ligger framför dem, och uttrycker det extra många gånger för att få lite mer uppmärksamhet eller en klapp på axeln. Och så finns det de som tror att de kan en jävla massa, och förklarar att de redan är bäst på allt. En riktigt skev verklighetsuppfattning.

Sen finns det de som håller käften både när de fattar, och när de inte har en aning om något. De är i alla fall inte störande, men frågan är hur långt de kommer på att inte prata, eller säga vad de behöver. Inget jag tänker lägga mig i, det är ett som är säkert. Jag orkar inte med folk som inte kan säga vad de vill eller vad de tycker.

Varför är det så vanligt att folk inte har någon koll på sig själva? Man lever med sig själv dygnet runt, och man borde vara den man själv känner bäst. Självinsikt hos många människor är ofta skrämmande låg. Sen att en del försöker framstå som något helt annat är ju en lite annan fråga, för någonstans där inne borde man ändå inse sina begränsningar.


Missa inte...

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2012/12/sjalvinsikt/

4 kommentarer

Gå direkt till kommentarformuläret

  1. Någon självutnämnd psykologiexpert skulle säga ”låg självkänsla”. För mig är det enklare än så, ”Trygghet”
    Människor är väldigt beroende av att andra tycker bara om en och med det kommer felfrihet och perfektion. Människor inser även att det inte ligger till på det sättet och lever därför efter devisen:
    ”Hellre hålla käften och låta folk tro att man är en idiot än att öppna käften och bevisa att man är en idiot”
    Folk är helt enkelt rädda för att framstå i dålig dager och därför håller en del käften med andra skryter hej vilt. Vi har bara olika sätt att bedöma oss själva.

    Synd bara att folk beter sig så. Det hindrar dom från att utvecklas. Bättre att suga i sig av kunskap, vara frågvis och nyfiken än att hålla tyst. Märkligt också hur olika vi uppfattar oss själva. Inget mellanläge utan bara fullt ös eller döstilla.

    1. Verkligen! Jag förstår inte poängen med att vara försöka vara omtyckt av alla, det är omöjligt ändå. Så länge några av de jag tycker om känner likadant för mig är jag nöjd, resten skiter jag fullständigt i.

      Och du har helt rätt i det där med att det inte verkar finnas något mellanläge hos många! Man borde rimligtvis vilja sitt eget bästa i första hand, men det verkar inte vara en särskilt spridd åsikt…

  2. Vi bor visserligen i landet lagom vilket inte alltid är bra. Men om man balanserar sina egenskaper något och drar ner på högmodet och slutar gömma sig i kulisserna skapar man ett bättre utgångsläge. Lägg till lite ödmjukhet och respekt så blir det ganska bra.

    Lagom? Kanske det men i detta fall ganska bra och rejält fördelaktigt. Släng sedan bort det där töntiga modeordet ”prestigelös” för alla HAR prestige. Ordet blir endast negativt när man av ”prestigeskäl” vägrar förändra sig. Tänk om alla HR-männiksor kunde fatta det och inte blanda ihop det med ödmjuk. 😀

    1. Haha, ja, det vore en alldeles utmärkt mix! 🙂 Hur fick de för sig att prestigelös och ödmjuk är samma sak?! Lagom är en jättebra status, men helt värdelöst när det gäller att beskriva något. HR-människor, förresten… Huvva…

Kommentera!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: