When Mötley Crüe is playing…

When Mötley Crüe is playing, you shut the fuck up! Så sant som det var sagt, jag älskar dem. De passar särskilt bra långa helgmorgnar, när man äter frukost i en timme, väntar på att värktabletterna ska börja ta fart, har dåligt morgonhumör, och man man inte riktigt vet vad man ska göra av dagen. Och hade fest i går (med tillhörande huvudvärk) – som ni får veta mer om sen. Har haft många fester här hemma på sistone faktiskt, väldigt trevligt. Men det återkommer vi till.

Boken om dem, ”The Dirt”, är riktigt äcklig och bra, likaså boken Nikki Sixx skrivit, ”The Heroin Diaries”. De gör sig väldigt bra när man själv tycker att livet är pest. Det kunde vart värre, liksom. Ändå har jag aldrig lyckats se dem live. Pudelrocken från 80-talet är mer nykter och städad nu för tiden, men svänger lika mycket ändå. Tänk om jag hade varit 20 år 1987, vad roligt jag hade haft.

Har nästan alla skivor med Mötley Crüe, köpte den första någonstans i 13-årsåldern. De jag inte har finns på Spotify, men trots det har jag aldrig sett dem live. Klarar uppenbarligen inte av att gå på någon festival, med min dåliga kropp, och den gången i modern tid de spelade i Stockholm så var jag på min kusins bröllop, vilket självklart gick före. Men någon gång i framtiden kanske jag lyckas se dem också, innan de trillar av pinn. Gillar du Mötley Crüe?

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2013/01/when-motley-crue-is-playing/

12 kommentarer

Hoppa till kommentarformuläret

    • Tatianajanuari 27, 2013 kl. 10:55
    • Svara

    Jag missade dem då de spelade här sist men yngsten gick 🙂
    Det kändes bra att han lyssnar på samma musik som Mor sin 🙂

    När någon hemifrån ringer mig på mobajlen så spelas ”Home sweet home ” 🙂
    Kram

    1. Haha ja, ni har bra smak! 🙂

    • Petterjanuari 27, 2013 kl. 11:59
    • Svara

    Jag var typ i den åldern 1987. 😀 Mötley Crüe har alltid rockat hyfsat bra. ”Shout at the Devil” var en höjdarplatta och jag ahr den på vinyl i ett dubbelkonvolut. Knyckte den från brorsan då han inte riktigt uppskattade musiken. Hahaha…
    Mötley Crüe vill nog inte rikitgt bli kallade pudelrock. De var lite åt det hållet men mycket vassare än Poison, White Lion och de tramset.

    ”Kickstart my heart” är för övrigt min favoritlåt.

    Jag lyssnar emst på Death Metal och Black Metal men gammal 80-tals hårdrock ligger mig varmt om hjärtat. Judas priest formade mig till ett Metalhead. \m/

    1. Haha, bra stöld! Mötley Crüe var ju något av det smutsigaste och farligaste som fanns på den tiden, i den genren i alla fall. Jag älskar 70- och 80-talets hårdrock!

    • Den Rockande Kockenjanuari 27, 2013 kl. 12:13
    • Svara

    Mötley är suveräna, jag har varenda platta som vinyl (och CD) och tack och lov finns det nya band också som kör samma stil, sitter just nu och lyssnar på svenska Crashdiet som är värdiga arvtagare… Have a rocking great day…

    1. Har allt också, folk brukar skratta åt mig när de ser att det mesta i min skivsamling består av rock i olika former – själv har jag en mångårig utbildning i klassisk musik på Musikhögskolan… 😳 Tack för tipset, ska definitivt kolla upp dem!

        • Petterjanuari 27, 2013 kl. 12:40
        • Svara

        Crashdiet är lite småcoola. Tänk på att även Rob Halford i Judas Priest är klassiskt skolad som en del andra i den tidiga hårdrocken.
        Andra sköna 80-talsband är Def Leppard, Cinderella, Accept, Warrant, LA Guns och Motörhead. Det fanns en hel drös band jag då dissade men idag lyssnar på. Till och med Poison slinker ner. 😀

        1. Till och med Poison :mrgreen:
          Ja, många riff och delar av solon är ju direkt plankade från barockkompositörer, fast med elgitarr och effekter i stället för cembalo och orgel. Och jag gillar det bättre på det sättet. 🙂

    • Tatianajanuari 27, 2013 kl. 12:48
    • Svara

    Och ja, Kickstart my heart är grym !

    1. Håller med!

    • Petterjanuari 27, 2013 kl. 14:17
    • Svara

    Alla människor är hårdrockare. Vissa har bara ännu inte fattat det. 😀 hahahaha….
    Det som är så fantastiskt med hårdrock är just att gamla influenser används och när man plockar in klassisk musik visar hårdrockarna att de är musiker. Inte en produkt som de flesta popsnören är. Låtskrivaren Shellback, (Johan Schüster), är ett Metalhead men klarar även av att skriva musik till popens företrädare. Respekt!

    P.S För övrigt är han från min lilla stad. D.S 😀

    1. Haha, så är det! 🙂 Ger inte mycket för de flesta popsnören heller. ”Jaha, du kan har spelat in en singel, och?” liksom…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.