Jag skulle vilja bowla, det är så himla roligt! Jag är, eller rättare sagt var, inte helt värdelös på det heller. Nu för tiden gör det alldeles för ont, ett par kast (om ens det) och ryggen är trasig. Men bowling är en alldeles förträfflig grej att göra, om man är några stycken och vill hitta på något att göra tillsammans.
En gång för många år sen när syrran var med och bowlade, råkade hon kasta klotet åt fel håll! Inte så långt, men tillräckligt för att man inte ska vilja stå alldeles bakom, haha! Som tur är finns det ju bowling för barn, med mjuka käglor och klot, kanske det vore något i stället. Det är himla vanligt att folk kastar helt fel, eller flyger med en bit på banan själva, och det ser så sjukt roligt ut!
Men nu för tiden får jag hålla mig till andra saker, om jag ska tävla mot någon. Schack kanske, jag känner inte många som kan slå mig, eller ens vågar spela mot mig. Dart, men det suger jag något så förfärligt i, och jag är som sagt inte världens bästa förlorare… Jag önskar att min rygg blir fixad någon gång, så att jag kan vara med på bowling igen. Då jäklar får ni se upp.
En gång när jag var på dejt med älskaren R, för tre år sen eller så, så var vi och bowlade. Jag hade på mig någon nästan ärmlös, tight skjorta, som skar in i axeln varenda gång jag slängde iväg klotet. Inte bra. Kände att det gjorde lite ont, men inte mer än så. Dagen efter hade det blivit ett stort sår där, som ett brännsår – och med mitt dåliga läkkött blev det självklart ett fult ärr! R garvar fortfarande när han talar om hur han brännmärkte sin boskap på dejten, så att alla andra ska veta vem jag tillhör…
