Wunderbaum

Jag köpte en knallrosa Wunderbaum med doft/lukt/stank av vattenmelon till älskaren R. Vanliga Wunderbaum som luktar tallskog eller citron är ju inte särskilt upphetsande, och den blekgula med vaniljdoft kan förmodligen få vilken stark mage som helst att vilja vända sig ut och in lite grann. En gång åkte jag med en taxichaufför som förmodligen alldeles nyligen hade öppnat ett litet gran-paket, och hängt upp den i snöret helt utan påse. Det var med vaniljdoft, och stank så fruktansvärt starkt att jag fick huvudvärk.

Det är ju perfekt att hänga upp en sån där på nåt ställe där det verkligen stinker död och förruttnelse, för den kvalmiga vaniljen tar över det mesta med organisk doft. Vidrigt. Men den här, en knallrosa Wunderbaum som luktar vattenmelon – den luktar riktigt gott! Härlig syntetisk melon, som förhoppningsvis kommer att dölja den hemska lukten av gammal plast och olja i Rs gamla tjeckiska härke till fordon. Dessutom skär sig färgen något så fruktansvärt med bilens vinröda lack, att jag bara var tvungen att inhandla den.

Rosa Wunderbaum med doft av vattenmelon

Han luktar förresten inte hallon jämt själv, och när han sätter sig i bilen efter att ha kört hoj i skogen, med heltäckande enduroskydd, så sätter sig doften av svett i allt. Det är som om biljäveln suger åt sig av allt som inte luktar särskilt gott. Han må pinas av att ha en rosa Wunderbaum, men jag luktar mycket hellre på den, än på bilen!

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2013/07/wunderbaum/

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.