Noll koll och inga svar

I dag var jag alltså på Arbetsförmedlingen för att skriva in mig i Jobb- och utvecklingsgarantin eftersom min sjukskrivning tagit slut – på grund av en tio veckor lång väntetid för att få träffa en läkare på Vårdcentralen. De hade verkligen noll koll där i dag – igen. Själva inskrivningen gick bra, och jag lämnade de senaste journalanteckningarna efter besöket hos EDS-specialisten där det står att jag inte har någon arbetsförmåga.

Man får en nummerlapp och får träffa en arbetsförmedlare som inte nödvändigtvis är sin egen, och killen som skrev in mig var trevlig. Han uppdaterade dessutom min handlingsplan, och enligt den ska jag vara tillgänglig för 100% arbete. Min personliga arbetsförmedlare hade tydligen semester, så jag gick inte in i detalj angående det här med arbetsförmåga och så vidare. Det är personligt mellan mig och min handläggare. Däremot berättade jag om sitsen med väntetiden och att jag är i processen att ansöka om sjukersättning. Fick en lapp med min handlingsplan på väg ut, och där stod det att jag i slutet av varje månad ska lämna in en lista med sökta jobb. Ehh, okej.

Han visste inte hur länge min arbetsförmedlare skulle ha semester, så jag frågade i receptionen efteråt. De visste inte heller. Då bad jag om hennes kontaktuppgifter, för de brukar ju alltid säga på telefonsvararen när de är åter i arbete. Personalen gick och letade, men hade inte hennes visitkort, och visste inte vad hon hade för telefonnummer eller mailadress. Noll koll. I stället bad de mig ringa till den centrala växeln och fråga efter hennes nummer där. Vafan? Jag var ju på kontoret där hon jobbar, och de verkade inte veta varken det ena eller det andra. Hur bra koll har de på andra frågor, när de inte ens kan ta reda på vad en av kollegorna har för två sista siffror i telefonnumret?!

Jag måste ju prata med henne om situationen snarast, så att jag inte blir avstängd från programmet för att jag inte söker varenda jobb som finns. Jag kan ju inte jobba, men var så illa tvungen att skriva in mig på grund av Landstingets bekymmer med att ge mig vård! Jag har fler diskbråck som ger smärta ut i benen, jag har Ehlers-Danlos syndrom, kronisk trötthet och svår smärta i leder med tillhörande ryggskott och andra muskelkramper, och bara för att sjukvården inte tar emot mig i tid kan jag bli utan ersättning. Om jag inte får tag på min arbetsförmedlare och kan diskutera situationen med henne inom tre veckor. Fy fan.

Ringde till Arbetsförmedlingens växel, och där kunde de se att min arbetsförmedlare kommer tillbaka till jobbet i morgon, och gav mig hennes telefonnummer. Det var bara den lilla detaljen att hon inte hade samma efternamn som namnet de sa på kontoret där jag var i dag, och det namnet jag fick av min förra arbetsförmedlare över telefon för några veckor sedan. Ehh? Jag får väl försöka ringa i morgon, men hon lär ju ha fullt upp första dagen efter semestern. Skickar ett mail redan i kväll. Det är så jäkla rörigt, och så fel. Att de anställda inte själva tog tag i problemet med att hitta hennes telefonnummer säger väl en del om ordningen på det kontoret… Och hur kommer det sig att jag har två olika namn på min nya kontakt? Verkligen noll koll, uselt. Jag känner mig inte direkt trygg i deras händer.

Min vän Tofflan har också skrivit in sig på Arbetsförmedlingen i dag, efter att ha blivit varslad. Jag är mer bekymrad för hennes skull än för min egen, för hon vill och behöver verkligen jobba. Jag kan inte, så jag orkar knappt bry mig om jobbsökande för min egen del. Det är kört, om jag inte kan jobba som skribent hemifrån några timmar i veckan. Känner du någon som behöver en skicklig kommunikatör, kika in hos Tofflan här och lämna en kommentar.