Vila och ett hål i gatan

Det var fullspäckat i går, så i dag är det skönt att vara ensam hemma och bara vila kroppen – älskaren R började jobba i dag. Förmiddagen i går började segt, men strax före lunch packade jag ihop lite kläder och annat som ska stanna i lägenheten, och så åkte vi hem till min fina farmor.

Vi fikade och pratade, och så var syrran där med sin dotter också. Jag vinner popularitetstävlingen för tillfället, så det skulle lekas med diverse medhavda saker och dansas en hel del konstig påhittad dans så fort jag orkade, och när hon (dottern, inte syrran) inte orkade lyssna på oss som försökte prata.

Var helt slut av ansträngningen efteråt, men jag vill ju ändå försöka att leka litegrann när hon ser fram emot det så mycket! Med bara kakor och bullar i magen åkte vi hem till lägenheten och vattnade blommor (!) och hämtade posten. Fick ett brev från Arbetsförmedlingen som störde mig på så sjukt många nivåer, att det får ett alldeles eget inlägg sen, någon gång när jag orkar tänka på det. Men det har med det jag skrev tidigare i dag att göra, i alla fall.

Skönt nog så hade vi missat när Fortum rivit upp hela gatan utanför, för att bygga någon fjärrvärmeledning. Det måste ha bullrat utav bara helvete, för det var ett nästan två meter brett hål som var kanske 20 meter långt, ganska precis utanför balkongen. Kul. Förhoppningsvis jobbar de hyfsat snabbt, för jag klarar fan inte av att bli störd aptidigt på morgnarna varenda jävla vardag. Jag måste få vila.

Där jag bodde för några år sedan hade föreningen anställt en av de boende med en utvecklingsstörning för att sköta om fastigheternas innergårdar. Han jobbade tre timmar om dagen, och började alltid klockan sex på morgonen – även om det inte fanns något att göra så gick han och blåste omkring tre löv, eller klippte samma gräsmatta som han hade gjort morgonen innan. Utanför mitt sovrumsfönster, självklart.

Min smärtproblematik var inte lika allvarlig då, men jag vill ändå kasta ut skor eller stekpannor för att han skulle sluta. Det gick inte att förklara för honom att det inte behövdes, och absolut inte så tidigt på morgonen.

Hur som helst, jag lämnade kläderna utan att ta med mig något, och sen åkte vi tillbaka. Blev bjudna på sjukt god middag, vilket var väldigt skönt efter en lång dag med resor, lek och prat. Måste börja få till någon slags vardagsrutin från och med nu med obligatorisk vila på eftermiddagen och mat på regelbundna tider – semestern är slut för vissa, och mitt slit är konstant utan en minuts riktig vila, förutom en och annan gång när jag blivit sövd med narkos. Jag har namnsdag förresten, grattis till mig.

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2013/08/vila-och-ett-hal-i-gatan/

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.