Ju mindre sort, desto starkare, har jag hört sägas om chili. Jag vet inte hur mycket det påståendet stämmer, men om det gör det tänker jag inte använda den jag skördade i går som färsk i maten. Den var faktiskt mindre än minst!
Det är en piri piri. Har en hel glasskål full med blandad chili på köksbordet, och det är faktiskt en vacker och färggrann dekoration – även de som har torkat är ju fina! Jag blir inte särskilt imponerad när folk lägger upp citroner eller frukt som dekoration, när det syns påtagligt att någon har placerat dem på ett sätt så att det ska vara fint att titta på. Frukt ska ätas. Ändå måste jag väl erkänna att mitt chili-potpurri kan uppfattas som nästan lika illa, även om det faktiskt har en funktion där det står.
De ska torka. Jag använder av dem vartefter, men mest av de vanliga röda som vi kallar spansk peppar, och så de lite mindre piri piri-frukterna. De gula, habanero, har jag inte vågat mig på ännu. Inte färska. När de har torkat blir det flakes och chiliolja, och kanske chilisalt. Lär inte behöva köpa chili på minst ett år, för det är fortfarande en hel del kvar att skörda. Sen tappar plantorna sina blad och ser skittråkiga ut hela vintern. Det är eldprovet; kommer jag att minnas eller orka bry mig om dem då också? Mina fingrar är anti-gröna.
6 kommentarer
Hoppa till kommentarformuläret
O, så vackert med chiliskålen! Du verkar ha lyckats bra med dina plantor! Jag har just upptäckt att EN paprika börjar se dagens ljus härhemma. Nåja, växten är fin i alla fall!
Författare
Ja, flera mil över all förväntan! Och dör de i vinter så vet jag att det är enkelt att så nya till våren! 🙂 Hoppas att din paprika blir bra – de vi sådde smakade ingenting!
Ser både fint och gott ut! 🙂
Författare
Jag blir lite rädd av tanken på att äta de gula! 🙂
Skicka gulingarna till mig om dom är för jäkliga- jag har ju vanan inne, så att säga! 🙂
Författare
Sant! Risken är väl att brevet beslagstags och jag får stå till svars för terrordåd! 🙂