Veckans plus, vecka 38

Varje vecka delar jag ut veckans plus här på bloggen, till något jag gillar. Jag klagar på så mycket skit ändå, så lite positiva saker ska in också. Det kan vara allt möjligt, från stort till smått. Mat, företeelser, prylar, kläder, musik… Kort och gott: Vad som helst, som jag gillar.

Nu går veckans plus till något som ligger mig varmt om hjärtat av många anledningar, och ligger inom ett ämne som varit uppe på tapeten ett par gånger tidigare i veckan – organisationen Läkare Utan Gränser, som ger medicinsk katastrofhjälp, räddar liv och lindrar nöd där det behövs mest.

De jobbar ofta på ställen där inga andra organisationer har någon verksamhet, och nästan 92% av alla medel går till hjälp till människor som behöver dem. Inga höga VD-löner, dyra TV-reklamer eller PR-firmor som gör så att organisationen syns särskilt mycket, bara väldigt duktiga volontärer som offrar både tid och inkomst för att jobba i stort sett gratis.

Och så är det ju även min arbetsplats, till och från. Oftast från, på grund av ett par operationer, dålig timing och så självklart just att det är en välgörenhetsorganisation – finns det folk som vill jobba gratis (det gör det, och de är fantastiska!) så finns det ingen anledning att spendera pengar på att anställa någon.

De gör ett fantasiskt jobb, just nu är det uppenbarligen stort fokus på den humanitära krisen i Syrien, och det är även en fantastisk arbetsplats. Jobbade ett par dagar i förra veckan, och i fredags fick jag fina nyheter när jag var på väg ner till lantstället.

De behöver mig ett tag till, med start i morgon! Jag vet ingenting om detaljerna och hur länge de behöver mig ännu, mer än att det blir två förmiddagar i veckan, 25%. Jag kan inte annat än att ge dem veckans plus, dels för att de gör ett fantastiskt jobb, och för att de låter mig komma och jobba så få timmar trots att de kanske hade behövt någon på heltid. Hurra!