Min finfina pall, som jag har i hallen när det inte finns någon snygg karl i närheten som kan hjälpa mig på med skorna, har blivit ockuperad. Av en astung kätting, som jag inte ens kan flytta på. Visserligen kan jag sitta på en stol i köket och ta på eller av mig skorna, men det blir inte så trevligt när det är blött ute.
Så vad gör man, när man har sagt till fler än en gång att inte lägga saker på min pall? Jo, man skriver en lapp. Inte nödvändigtvis arg, men tydlig.
[important]Det här är ingen jävla förvaringsplats! Vill du ha en egen pall kan jag följa med dig till Ikea, annars får du flytta på kedjan så att min röv får plats! Puss![/important]
Och vet ni vad? Det funkade. Den här gången, i alla fall! Vi har ganska liten hall, och det finns inte plats för någon byrå eller något att lägga ifrån sig det man har i händerna, så det brukar hamna på min pall. I alla fall när älskaren R kliver innanför dörren. Visst kan jag sitta på hans prylar, men det uppskattas inte alltid om det är en kamera eller något sånt. Lappar fungerar bättre än ord här hemma, verkar det som. Frågan är hur länge jag får ha min pall ifred den här gången…
4 kommentarer
Hoppa till kommentarformuläret
Du är en mästare i skriftlig kommunikation!!!
Författare
Haha, tack! Det funkar, jag är nöjd! 😀
Hm, kan vara värt att prova här hemma. Tror inte att lappar kan uppfattas som tjat, eller?
Författare
Lappar räknas som information, och inget annat! 🙂