Året som gått

Dags för en liten sammanställning över det ganska otrevliga året som gått. På det stora hela har det inte varit särskilt kul i år heller, men någon jävla gång ska det väl vända. De stora negativa sakerna i år har ju förutom min sjukdom varit våra fina myndigheter och allt besvär med dem, och en ryggoperation.

Januari
Jobbade halvtid på samma välgörenhetsorganisation som alltid och där jag är nu igen, och gick fortfarande ett tag på den där vidriga kursen som slösar pengar åt Arbetsförmedlingen, innan jag helt lade av med den. Åkte på en Finlandskryssning för första gången på åratal, det var riktigt dräggigt. Gick på Husdjursmässan, vilket var en riktigt förfärlig historia. En remiss till ortopeden blev tillbakaskickad till läkaren som skrivit den utan min vetskap. Tränade en hel del på nytt gym och gjorde en magnetröntgen.

Februari
Började gå hos Pinto & Co som gjorde underverk med min kropp – även om det bara höll i sig ett par dagar i taget så var det underbart, och jag gick dit ända till oktober. Var på finalen av Årets Kock 2013, och en tredje remiss till ortopeden på SÖS ledde till att jag blev kallad dit. Enligt Vero Moda är jag XL, trots att revben och nyckelben sticker ut, och så fick jag hem mina nakenbilder efter röntgen. Jobbade vidare.

Mars
Fortsatte jobba, men med en hel del sjukdagar. Träffade ortopeden på SÖS och bokade tid för operation. Älskaren R började odla chiliplantor, jag hade influensa och blev citerad som den enda negativa rösten om det organiserade tiggandet i en vinklad artikel i DN. Bästa E flyttade hem till Norrland, jag gick genom hela ansökningsprocessen för Färdtjänst igen. Påsken firades på lantstället.

April
Fyndade lite på Ikea med syrran, och fick en kallelse till den enda vi hittat som verkar kunna fastställa EDS-diagnosen jag fick sommaren innan. Dyrt. Blev avaktualiserad från AF i samband med  att jag opererade ryggen igen den 23 april, och hade alltså inget att vara sjukskriven ifrån. Hade en skön födelsedag, men spenderade mycket tid på Södersjukhuset. Jobbade fram till dagen innan jag skulle operera mig. Det blev komplikationer med blödningar och läkning, och tror ni inte att det blev det med både Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan också…?

Maj
Var ute för första gången efter operationen, i rullstol och mycket dåligt skick, samt utan Färdtjänst eftersom läkaren inte villa skriva ett intyg när jag behövde det, utan tyckte att det räckte om jag fick det en månad senare. Fick inte vara med i ”Arga Doktorn”, eftersom de behövde snyftfall de faktiskt kan lösa. Hade ingen sjukgymnast och ingen läkare. Installerade mig på lantstället för att bo där över sommaren. Chiliplantorna frodades, och navelljus chockerade.

Juni
På grund av ett fel Arbetsförmedlingen gjort övervägde FK att inte ge mig sjukpenning. Distraherade mig med mys på naturreservat, bad i havet, cykelutflykter och målning – både små alster i akvarell och furu i stugan. Besökte EDS-specialisten i Mjölby och bokade tid på Vårdcentralen. Fick komma dit först i september – hög prio man har när man har kronisk smärta… Fick ny arbetsförmedlare också, vad nu det ska tjäna till.

Arga Klara, nytt linne med texten "Drugs saved my life". Om året som gått.

Juli
Lagade exploderande pizza, badade mycket och umgicks med alla fyrfota vänner på lantstället. Åkte till Göteborg med R och gjorde stan, gick på Liseberg och kollade på Conny Bloom, var på Aeroseum, Medicinhistoriska museet och irriterades av gatsten och folk som blängde på min rullstol. R byggde ett klätterträd till katterna och jag bekymrade mig över framtiden.

Augusti
Infann mig på Arbetsförmedlingen igen, och allt blev genast lite mer besvärligt eftersom ingen varken på kontoret eller i kundtjänst kunde svara på något alls. De skickade brev med platsförslag på 100% med fysiskt för tungt arbete, trots att jag inte klarar av mer än 25%. Var på 20-talsfest, åt underbara kräftor och såg på när R renoverade sovrummet på lantstället.

September
Kunde äntligen köpa ett höj- och sänkbart skrivbord! Fick också till slut komma till en ny läkare på Vårdcentralen (tiden jag bokade i juni…), blev fortsatt sjukskriven på 75% och flyttade hem till stan igen. Träffade min nya arbetsförmedlare, mina papper var bortslarvade, men jag fick ett jobb på 25% på välgörenhetsorganisationen igen.

Oktober
FK slarvade bort lite intyg och skulle inte ge mig någon sjukpenning för en del dagar på grund av en alltför fyrkantig organisation. Hela månaden präglades av jobb, vila och återhämtning, pappersjobb och oro kring det. Försökte hitta en sjukgymnast och en ortoped utan framgång. Roade mig med jobb, en tur till veterinären, en till Ikea och firade 4 år med R.

November
Pappersjobb och mer pappersjobb. Ansökte om sjukersättning, handikappersättning och bostadstillägg, vilket tog det mesta av min lediga tid. Ägnade en helg åt att gå på Livrustkammaren med vännerna, bifogade fler papper till FK som inte stod med i ansökningarna och kände mig allmänt förnedrad av att de gjorde fel så ofta. Bästa E hälsade på och vi hade en underbar helg.

December
Blev utan läkare igen och blev tvungen att vänta i ytterligare veckor på att få träffa en ny. Fick besked om att jag bara får sjukpenning på 50% tillsvidare – 225 kronor om dagen, brutto. Dessutom ansåg FK att jag själv valt att skaffa hjälp som kostar pengar för att klara vardagen (det finns inte finns någon att få inom Landstinget, det går knappt att hitta en läkare som har hört talas om EDS), så de avslog min begäran om handikappersättning och jag överklagade självklart. Fick världens mest idiotiska remissvar, och tog ut mig alldeles åt helvete för mycket på julen – men det var trevligt.

Ja, det var nog det viktigaste av året som gått. Som ni märker är ju den röda tråden genom hela året som gått framför allt Försäkringskassan och alla problem det blir när man har en ovanlig och svår sjukdom. Jag har gjort underbart roliga och mysiga små saker då och då, det måste man när livet är så här. Mitt främsta mål nästa år är att slippa den här jävla hanteringen av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan – jag är faktiskt en människa.


Missa inte...

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2013/12/aret-som-gatt-3/

4 kommentarer

Gå direkt till kommentarformuläret

  1. Faaan! Vi är många som har blivit utsatta för dessa myndigheters FEL. Nu får nånting göras snart. Vi är ständigt utsatta för hot om uteblivna ersättningar, men när Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen gör fel händer ingenting. Jag har inga dåliga erfarenheter av FK, för min del är det mest AF som jag upplever som totalt inkompetenta. Vad är det för människor som jobbar där, egentligen???
    Kram på dig och naturligtvis önskar jag dig ett bättre 2014! Mycket sämre än 2013 kan det väl i alla fall inte bli… Du är en kämpe!!!!

    1. Bra fråga. Även om man har skickat in ett intyg tre gånger och vet efter samtal med någon handläggare i telefon att de har fått det, så hotar de med att man inte får ersättning bara för att en annan person inte sett intyget. Det är en helt sjuk hantering av människoliv, och jag hoppas verkligen att de saker och ting skärps till så att även personal där kan ställas till svars för de fel de gjort gentemot människor!

      Stor kram, det kan bara blir bättre. Eller…? 🙂

  2. Ja det är för jäkligt. En bra läkare och allt funkar igen ska du se.

    1. Jag hoppas på det! Gott nytt år Anna! 🙂

Kommentera!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: