Döm om min förvåning när jag öppnade min förpackning med ny medicin, Oxycodone. Själva asken var både bredare och längre än en vanlig förpackning med Alvedon, men inte lika hög. Inuti låg fyra gigantiska ark med sju pyttesmå piller i varje ark. Så här.
Eh…! Snacka om slöseri med material. Det hade ju lätt rymts 28 piller bara på ett ark, och kartongen hade kunnat vara mycket mindre. Ur miljösynpunkt uselt, med tanke på att såna här piller fraktas i ganska stor mängd över hela jordklotet. Jag förstår inte varför man gör på det här viset. Kan någon upplysa mig? Det är tabletter man ska ta efter behov (men inte mer än 6 gånger per dygn), så det är liksom inte tänkt att man ska komma ihåg att man har tagit en om dagen.
Dumt. Visst kan jag bära hem en förpackning som är mycket större än vad den egentligen behöver vara, men när det handlar om tusentals lastbilar som fraktar grejerna så känns det verkligen onödigt. Nästa gång jag ska hämta ut den ska jag fråga på Apoteket om de kan byta ut receptet mot ett likvärdigt men bättre förpackat, för det här är så dumt att jag blir irriterad. Ibland har de möjligheten att göra det, och om det inte går ber jag läkaren att skriva ut ett annat preparat – de här morfinbaserade grejerna finns det mängder av.
Jag äter så jävla mycket mediciner ändå, så en skitstor förpackning helt i onödan tar plats hemma. Många bäckar små, och snart har man ett till bredden överfullt medicinskåp. Just för att jag äter så många sorter så sparar jag alltid förpackningarna tills medicinen är slut för att kunna kolla datum, styrka, innehåll, dos och behålla bipacksedeln, för alltid är det någon myndighet eller som vill veta vad jag stoppar i mig. Nä, dålig förpackning. Men bra medicin.
