Återhämtning och väntan

Hela helgen efter kalaset i lördags har varit en enda lång och jobbig återhämtning. Jag var helt jäkla däckad i söndags – bara att gå till köket och hacka en lökjävel gjorde mig helt utmattad. Jag orkade inte hänga med vännerna, och jag orkade inte följa med älskaren R på något. Han åkte ut i skogen och cyklade, och jag önskade så hett att jag orkade göra åtminstone något. Men nej.

I morse när det var dags att jobba var det ju bara så illa tvunget att kämpa sig fram, trots den där influensaliknande muskelvärken som aldrig går över, plus ryggskott. Ingen skillnad jämfört med någon annan dag egentligen, men jag är bara så outgrundligt trött. Jag är utomhus alldeles för lite, och även om jag käkar D-vitamin så antar jag att det inte är riktigt samma sak. Skulle behöva lite sånt här.

Ben i solen på en sandstrand

Så här trött och slut har jag nog knappt varit, förutom i samband med operationerna. Hade jag bara jobbat 25% hade jag varit väldigt trött, men det hade nog funkat. Jobb plus ett par vårdbesök i veckan funkar inte, för det tar alldeles för mycket kraft och alldeles för lite tid för återhämtning.

Hela helgerna, den enda tiden när jag kan göra något tillsammans med älskaren R eller vännerna, blir förstörda för att jag inte ens orkar gå ut. Och jag väntar fortfarande på besked från Försäkringskassan om jag blir beviljad sjukersättning eller inte – det tar enormt mycket kraft att inte veta vad som händer när april är slut, och de fick min ansökan första veckan i november…


Missa inte...

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2014/03/aterhamtning-och-vantan/

2 kommentarer

  1. Många, många tankar till dig! Jag skäms för att jag gnäller så om mitt ynkliga ryggskott, när du har så besvärligt jämt.
    Kram!!

    1. Man ska inte skämmas! Ont är ont, oavsett hur mycket eller hur ofta man har ont, och det är alltid jobbigt! Kram! 🙂

Kommentera!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: