I går var första dagen på hela veckan som jag faktiskt fick något gjort överhuvudtaget, eftersom jag har varit mer eller mindre däckad av den här jävla förkylningen. På morgnarnar är det riktigt illa – och var det i morse också – men efter ett par timmar när jag har lyckats snyta ut halva hjärnan blir det lite bättre. Hade ingen feber på hela dagen i går, för första gången på en vecka.
Så det var skönt att få lite gjort. Plockade undan lite prylar, diskade lite, körde till och med en tvättmaskin och gick en promenad i solen. Eller ja, det var sol i tio minuter ungefär, sen blev det molnigt och väldigt blåsigt. Vände om och gick den tio minuter långa vägen hem igen, och frös som en isbit i ett par timmar. Det var visst inte riktigt lika vårlikt som det såg ut att vara, och inte alls lika varmt som det var på lantstället i helgen.
I dag är jag i alla fall tillbaka på jobbet, lite hängig men ganska funktionell trots att jag är jag, och alltså inte helt däckad. Och så har jag förresten börjat planera lite för en fest framöver. Jag fyller år om mindre än två veckor, och tänkte bjuda in de allra närmaste för ett litet partaj. Sist jag hade ett dylikt kalas somnade R i soffan vid tvåtiden, medan vi andra festade i ett par timmar till. Good stuff. Det blir inte lika stort den här gången, och kanske inte lika sent heller. Det var ju trots allt två år sedan, och jag är ju betydligt sämre nu än då. Men fest blir det, det ska jag se till.
