Mot veterinären

Nu är vi på väg till veterinären. Igen. Kattens tå har blivit dubbelt så stor som förut (och den var redan stor), och jag gissar att den är infekterad igen. Såret vägrar att läka, och även om det inte störtblöder lika lätt som förut, så är det något som är väldigt, väldigt fel. Det ser värre ut. Han äter inte (vi tvångsmatar honom tre eller fyra gånger om dagen) och han bara ligger. Han kvicknar till lite när vi tar av tratten lyfter ut honom på gräsmattan för en liten promenad, men han är extremt långsam och deprimerad.

En dryg månad med tratt runt skallen, tacka fan för att man blir ledsen. Särskilt när man blir itvingad mat med en spruta också, och blir tvättad av någon annan. Jag skulle tippa på att veterinären behåller honom den här gången också, för det här är verkligen inte bra. En opererad klokapsel ska inte göra tån tre gånger så stor, klorna bredvid ska inte blöda, och det ska inte ta mer än en månad för såret att ta ihop. Jag vill ha min älskade luddskalle tillbaka frisk, så här.

Grå katt

Det är jävligt ledsamt. Det är inte kul att lämna katten hos veterinären – jag kan verkligen inte tänka mig att vi får ta med honom hem samma dag. Jag skulle tro att de behöver öppna hela rubbet och sy ihop det, eller nåt. Jag är ledsen, för hans skull. Han ska inte behöva ha det så dåligt, efter ett enkelt jäkla klobrott. Vi får se. Jag ska försöka distrahera mig resten av dagen sedan, för det behöver jag verkligen.

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2014/08/mot-veterinaren/

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.