Reportage om krossade drömmar

I morgon, den 26:e oktober, kommer det att publiceras ett reportage om mig i Expressens söndagsbilaga. Det är i samband med Postmuseums utställning ”Brev till mig själv”, som innehåller några väldigt personliga brev skrivna på Vattenfestivalen 1994, och reportaget handlar om mina dåvarande framtidsplaner och hur framtiden blev. För mig handlar det om krossade drömmar på grund av min sjukdom.

Jag var väldigt tydlig redan då och visste previs vad jag ville göra, och hur jag skulle göra det. Jag var full av tonårsdrömmar och framtidstro. Och det gick bra. Det gick väldigt bra, tills jag blev för sjuk. Jag kom inte alls ihåg vad jag hade skrivit när jag fick brevet, men jag kom i alla fall ihåg att jag hade skrivit det och att det borde komma snart. Det var flera lustiga sammanträffanden i samband med att brevet kom, så för några veckor sedan blev jag intervjuad. I morgon kan ni alltså läsa i tidningen om en tonårings drömmar, som tyvärr mer eller mindre slutade i krossade drömmar, och lite om vad EDS innebär.

Arga Klara saxofon. Om krossade drömmar i reportage i Expressen Söndag, angående Postmuseums utsällning "Brev till mig själv".

Det var en jäkligt rolig sommar 1994. När jag skrev brevet hade jag precis varit på två riktigt bra konserter, en av dem med ”min” R, som var en av mina bästa kompisar när vi var små. Det var det coolaste vi hade varit med om någon gång. Mina planer på att bli yrkesmusiker gick alldeles utmärkt ett tag när jag blev äldre, men jag fick ändra utlopp för det kreativa när jag inte kunde göra det jag älskade på heltid längre. Om jag visste det jag vet nu år 1994, hade jag ändå satsat på en musikkarriär? Kanske. Det är en stor sorg, men att leva på att göra det man älskar är underbart. I dag är det ingen som hör mig spela, men jag hoppas att det ändras någon gång.

Permalänk till denna artikel: https://argaklara.com/2014/10/reportage-om-krossade-drommar/

2 kommentarer

    • Christeloktober 31, 2014 kl. 10:39
    • Svara

    Såg på EDS-forumet på FB det inscannade repotaget. det var som att se mig själv på bilden. Med handledsortoser och kryckor. Inspirerande med din possitiva energi och inställning!
    Livet har så mycket att ge trots diverse problem.

    1. Tack Christel! Ja, man får göra det bästa av det man har. Livet förändras, det gäller bara att försöka hänga med i samma takt själv! 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.