Fy fan vad sur jag blev efter gårdagens läkarbesök. Hur kan man erkänna att man skulle sjukskriva någon annan som har en av alla mina sjukdomar eller tillstånd, men inte mig – och dessutom inte motivera det med något mer än att ”du kan göra något en halvtimme om dagen”? Som om inte någon som bara har ryggskott, diskbråck eller någon kroppsdel ur led också skulle kunna göra det då? Nej, de blir sjukskrivna, men inte jag. Dessutom är 25% inte en halvtimme om dagen, det är två timmar om dagen. Självklart har jag anmält händelsen, både till chefen på vårdcentralen, och till patientnämnden.
Läkaren hänvisade till att jag bloggar, men tydligen får man inte ha fritidsintressen om man är sjuk. Dessutom bloggar jag oftast liggande i sängen, och det tar mig fem-tio minuter att skriva ett inlägg. Det här är ju inte ett jobb, det är något jag gör för att hålla mig aktiv, ha kontakt med folk online och för att spy galla på saker som stör mig i vardagen så att jag slipper ta ut det över mina närmaste hela jävla tiden i stället.
Att hålla mig aktiv och göra saker jag gillar på min fritid har hon uppmuntrat, så att använda det som argument för att jag kan jobba är helt galet. Var hittar jag ett jobb jag kan utföra tio minuter två gånger om dagen, liggandes i sängen? Får man inte heller måla, träffa vänner, baka, laga mat, titta på TV eller göra något annat man tycker är roligt om man är sjuk då? Allt som distraherar från smärtan är ju bra. Bättre än alla piller jag måste äta varje dag.
Jag ifrågasatte en hel massa saker i min anmälan till patientnämnden, allt från hur vissa blir sjukskrivna för ett tillstånd men inte andra, till hur hon sänkte min dåliga medicinering i stället för att öka eller förändra den, och varför jag inte får de smärtlindrande behandlingar och den vård jag enligt Hälso- och sjukvårdslagen har rätt till.
Som vanligt dröjer det väl evigheter innan jag får något svar – om jag får något svar från patientnämnden. Det är inte ens säkert att de tar upp frågan, men jag var väldigt detaljerad i min anmälan. Jag har ingenting emot att spendera dagarna på akuten som ett statement eftersom min medicinering inte räcker, men i värsta fall gör de inget mer än att hänvisa mig till min husläkare. Tänk vad kul det är att vara sjuk.
